När privata intressen tar över

Sporter kan styras och ägas på många sätt. Här syns den nya tiden och kommersialiseringen allra mest. Med slutna organisationer och privata intressen, Fifa är ett exempel, och ofta en massa inklusive herrar i kostym.
Idrotten växlar karaktär. Den transparenta nordiska modellen minskar, skriver Björn Anders Larsson. Foto: TT

 

Sporter kan ägas underifrån av lokala utövare organiserade i klubbar som sedan organiserar och styr både nationella och globala förbund. Det är den idrottsdemokratiska traditionsstarka och därmed transparenta nordiska modellen. 

Mer eller mindre tranparens

Men, och det är skillnaden jämfört med tidigare, sporter kan i kontrast till detta ägas uppifrån genom företag eller autokratier av olika slag som Formel 1, utan särskilt mycket insyn från omvärlden. Däremellan finns olika hybridformer med merito- och autokratier som präglas av mer eller mindre transparens och medlemsstyrning.

Världsfotbollens organisering av de stora mästerskapen ackumulerar stora ekonomiska resurser. FIFA:s organisation och ägande med en sluten styrning kan inte ha annat skäl än att tillgångarna på konton och löner ska vara hemliga.

Inte ens Lennart Johansson som ändå satt i den exekutiva kommittén hade någon framgång när han begärde utdrag ur ekonomihanteringen.

Olika sätt att utveckla

Men tro inte att FIFA-modellen är unik. Den finns också på andra håll.

Hundratals sporter försöker skapa en gemensam världsorganisation. Vi har kunnat följa detta under lång tid. De bästa organisationerna över tiden skapar de bästa tävlings- och ekonomiresultaten. 

Organisationerna och de institutionella formerna och reglerna är olika när vi jämför hur sporterna utvecklats. 

Tänk på hur Formel 1 skapades och styrs av en person, Bernie Ecclestone som också är ägare. Han har blivit förmögen och har samlat 4 miljarder dollar i ladorna. Ska vi fördöma det? 

Sporter som vilka företag som helst

Nej, inte nödvändigtvis. Det är inte fel om vi accepterar att sporter är som vilka företag som helst . Lönsamma växande globala företag tycker vi alla om (IKEA,H&M). Sverige borde t ex ha sportföretag som driver världssport. Det kunde vara innebandy och orientering. 

Men Sverige vill ofta se internationella förbund som styrs och ägs demokratiskt med en röst per nation.Då skall intäkter delas ut till de nationella förbunden som delar ut till de nationella klubbarna enligt någon princip som man enats om. Endast ersättning för administration och samordning för dessa förbund skulle då utgå.

När vi analyserar globala sporters organisation måste vi utgå från en god och rationell allmängiltig princip. Sådan god och rationell organisering leder till bättre utfall än otydliga och korruptionsbenägna organisationsformer.  

Bygga intresse och intäkter

Se  hur det olympiska systemet erövrade sin position med nationer organiserade på ett unikt sätt med utvalda personer i IOK och nationella olympiska kommittéer fristående från de sporter som bygger spelen. Helt unikt och svåranalyserat.

Former och utvecklingslinjer i organiserandet är olika. Boxningen är exemplet på fragmentisering. Golfen har sitt professionella PGA-system. Hästsporterna har många olika organisationsformer. Seglingssporterna likaså. Många har uppnått en samordnad världsstruktur, ta exempel friidrott, simning, handboll etc. 

Organisation av sporter lokalt, nationellt och globalt handlar om att skapa intresse och intäkter för huvudmännen i varje sport. Ju större media- , publik- och konsumenttäckning desto större intäkter. 

Så byggs en organisation

Vilka organisationsformer har störst framgång? Vi ser tydligt vinnare och förlorare. Världssporten har under några årtionden skapat ett oligopol, alltså en marknad eller prisbildning med en liten grupp av säljare. Några stora sporter och konsumentmarknader dominerar och kan utforma affärsområden efter eget godtycke. 

Kluster med sponsorer, TV-bolag och intressenter bidrar alla till att cementera ett visst beteende och nya intressenter får svårt att hävda sig.

Vad är framgångsrika sporter? Mått på det är sportens intäkter till förbund och klubbar, befolkningens totala konsumtion av sportens produkter och tävlingar och befolkningens utövande av sporten. 

Kan en sport ta över här också?

Av den globala sportindustrins ca 6 000-7 000 miljarder kr (ca 2 procent av världens samlade BNP som uppgår till 300 000 miljarder kr) har några blivit världssporter.

Några har stort deltagande, som fotboll  och basket. Andra omsätter stora ekonomiska värden.Just nu beräknar jag världsfotbollen (konsumtion) till 10-15 procent av all sport, amerikansk fotboll till 7-9 procent, golfen till 10 procent, båtsporter till 6-7 procent , hästsporter 7-9 procent , basket 3-4 procent,baseboll 5-6 procent och skidsporter 3-4 procent. Det är preliminnära beräkningar- jag återkommer senare under året.

Organisation av institutioner, investeringar och  den samlade marknadsföringens (metnivån) inverkan på konsumtionsmönster skapar vinnande respektive förlorande sporter.

Kommer svenska organisationer på nationell och lokal nivå att ta andel av dessa marknader? Kommer klubbar och förbund att delta i denna globala marknad ? Företagen kan - det visar övrigt svenskt näringsliv.

Frågan är om idrotter i Sverige tar över den tidigare så traditionella formen och blir till föreltagsliknande skapelser. Det borde ni fundera på. 

Björn Anders Larsson

BK Häcken har en ekonomisk framgång  som enbart Malmö FF överträffar i Allsvenskan. Sponsorintäkterna i Häcken har ökat med 800 procent på tio år. Nu redovisas ett  rekordår, Ökningen från i fjol är 24 procent, och målet om 30 miljoner i partnerintäkter har passerats.

Men på lördagen tvingades klubbens anhängare inse att den viktigaste spelaren, brassen Paulinho, flyttar utomlands igen. Efter 97 mål och 33 assist i Häcken vill han fortsätta i israeliska Hapoel de närmaste 18 månaderna.

Det finns ingen gata i Sverige som kan mäta sig med Evenemangsgatan i Göteborg. Sträckan mellan Scandinavium och Ullevi, med närheten till Gamla Ullevi och Valhalla är arenatätast i landet och har därtill med ett massivt utbud.

Men det finns heller ingen gata i landet som är så omdiskuterad och väcker så mycket tankar på förändring. Nu finns förslag om att riva både Ullevi och Scandinavium!

Man kan tro att Jämtländska Sportkompaniet har fått storhetsvansinne… Bolaget arrangerar sprinttävlingen på Östersunds skidstadion i samarbete med ett ett tyskt och norskt bolag,  och de står nu bakom en uppgraderad tour som stöttar de lokala arrangörerna i varje land och stad. Totalt handlar det en nysatsning på flera miljoner. Målet är att Supersprint på 100 meter snö ska bli en World Sprint Series inom fyra år för damer och herrar. Bland annat en tävling i Dubai, jo, på snö. 

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Nils Wiberg med sitt företag Prioritet Finans är en av landets största idrottssponsorer. Nu har han tagit nya beslut. Hans miljoner ska få fart på de svenska herrarna i längdåkning och samtidigt blir han stjärnsponsor till IFK Göteborg Futsal. 

14-20 oktober vänds tennisblickarna mot Kungliga Tennishallen i Stockholm när det är dags för klassiska Stockholm Open. Nu är det klart att hela turneringen sänds på Eurosport och Kanal 9.

IFK Göteborg tog hjälp av agenten Denis Celebic vid 17-åringen Benjamin Nygrens övergång till Genk, en affär på runt 40 miljoner. Denis Celebic fick tre miljoner kronor för besväret. Han har fungerat som förmedlare mellan klubbarna. Det är förbjudet att använda agenter när spelaren är under 18 år.