Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

Dan Perssons blogg

”Varför skapar Svenska Spel egna besvär?”

Svenska Spel avslutar sitt sponsorskap med Riksidrottsförbundet. 20 miljoner, väldigt stora pengar för de små förbund som fått del av de här intäkterna, försvinner ur RFs intäkter. Men varför och hur tänkte de, egentligen?

Jag blev väldigt förvånad över den här nyheten. Min tolkning är att Svenska Spel (lite jobbigt att behöva skriva ut hela namnet varje gång men förkortningen SS skapar så konstiga associationer) helt enkelt har haft otur när man tänkt.

Historiskt slut på idrottspolitiskt samarbete

Bakgrunden är som följer: Svenska Spel har historiskt varit en del av ett idrottspolitiskt maktcentra bestående av dem själva, finansdepartementet, RF och SvFF). På Bosse Ringholm tiden så visste man som extern aldrig riktigt hur besluten togs, bara att Bosse oftast var inblandad.

Nu väljer Käll, ny vd för Svenska Spel att avsluta det här idrottspolitiska samarbetet, genom att på ett affärsmässigt sätt be RF i form av Eric Strand och Karin MW att hoppa och fara.

Det tror jag var korkat av direktör Käll.

Aktualiserar spellicensen ytterligare

Skälet till den slutsatsen är som följer. Sedan år 2002 så har frågan om avreglering av spelmonopolet funnits med i en form eller annan på den politiska dagordningen.

Under resan har RF varit duktiga partners till Svenska Spel och stått upp på alla barrikader och försvarat spelmonopolet från ett idrottspolitiskt perspektiv.

För några veckor sedan var det en hearing i Riksdagen där den danska modellen för spellicens presenterades, arrangörer var moderaterna men spelansvariga hos kd, c, fp och S fanns med, alla positiva till en övergång till spellicens.

Svenska Spel vill inte ha spellicens. På hearingen hördes synpunkten att spellicens på intet sätt behöver vara negativ för idrotten.

Käll inser inte faran

I läget där det finns en politisk majoritet för spellicens så ber Svenska Spel som främste företrädare för bevarat monopol deras viktigaste bundsförvant i den frågan att hoppa och fara.

Jag tror att det är så här. Nytillträdde direktören tror att Svenska Spel är ett bolag som andra bolag där han får stjärna i boken om han ökar vinsten och därför har han gett order om att dra in på kostnader som inte direkt leder till ökade intäkter, allt ungefär enligt samma modell som 7-åringar som vill ha stjärna i boken tar med sig ett äpple till fröken.

Direktör Käll tror fel. Svenska Spel är ett politiskt bolag ur många perspektiv och det idrottspolitiska är inte det minsta.

Varför skaffa sig ovänner...

Det här sker dessutom samtidigt som det är stor turbulens i det andra maktcentrat i svensk idrott, dvs SvFF. Ett trettioårigt betongfundament i makt inom idrotten kan faktiskt ha raserats den här veckan.

RF (styrelse, ledning personal) måste vara tvärförbannade och fundera på hur de skall kunna ge igen. Ett tjugotal privata spelbolag har fått en öppning lika stor som nationalarenan till idrottens maktcentra.

Som lök på laxen på ovanstående kommer det enkla faktum att Svenska Spel i kraft av sin plånbok inte varit den ödmjukaste aktören under ganska många år så när plånboken stängs har de nog rätt få vänner kvar.

Min enkla slutsats är att Svenska Spel har gjort en dundertabbe, och de har inte förstått det än.

"23 ordföranden, de är som bortskämda barn"

23 ordförande i små, en del fall döende, andra okända specialidrottsförbund har skrivit en debattartikel. Kära förbundsordföranden, vi har aldrig haft någon gratis-tv i Sverige. Dels kostar apparaterna i inköp och dels betalar man en avgift för rätten att ha tv såväl som möjligheten att se något på tv.

Vidare så kan OS självfallet vara gratis om IOK valde att låta alla som ville sända göra det utan att ta betalt för rättigheterna. Ni kan som ordförande i förbund anslutna till SOK driva frågan att IOK genast skall sluta ta betalt för tv-rättigheterna till Sverige. Lycka till!

Idrottens naturliga affärsintresse

Det är så att säga inte svenska staten som är boven den här gången utan era egna organisationer.

Det är idrottens naturliga kommersiella beslut som gör att OS sänds i de kommersiella kanaler som i sin tur vill få tillbaka pengarna genom att vi konsumenter får betala.

Tv-bolagen är extremt kunniga i att bedöma hur de skall nå maximal intäkt och det får som konsekvens att små idrotter bara visas om en svensk är på väg att ta medalj.

Ni attraherar inte oss andra

Kan ni inte säga som det är? Ni vill skapa möjligheten att få ett större intresse och därmed mer pengar till er idrott genom att låta någon annan betala.

Skälen till att ni är små förbund är också att ni inte attraherar vare sig aktiva eller tittare. Jag och min sambo tar raska längre promenader väldigt frekvent när klimatet är sådant att det inte går att lösa detta på en golfbana.  Det innebär inte att vi har något intresse att vara en av de 31 000 som är med i gång och vandringsförbundet, inte heller att det skulle falla oss in att titta på gång på tv.

Vi har en globalisering som stark trend och Darwins principer om ”survival of the fittest” gäller även här. De förbund som inte har långsiktig egen överlevnadsförmåga kan faktiskt avvecklas utan att folkhälsan påverkas negativt.

Bara livsuppehållande behandling

De förbund som attraherar ungdomar och tv-tittare behöver inte se idrottens resurser fördelas utifrån solidariska principer då de har möjlighet att använda pengarna mer effektivt.

Känslan av att många av de här förbunden (definitivt inte alla, skidskytte är en formidabel tv-sport och handikappidrotten har stor utvecklingspotential för att nämna några av undantagen) enbart och allena lever kvar beroende på trögheten i bidragssystemen växer sig starkare.

Det primära skälet till mina egna besök på gymmet, våra raska promenader och oceaner av golf är dels förhoppningen om en frisk ålderdom men primärt en mycket kort period mellan gammal och frisk och död.

Det känns som om vi ger livsuppehållande behandling trots att hoppet för länge sedan är ute i många av de här fallen.

"Spellicenser ger ökade intäkter för idrotten!"

Vid riksdagens hearing om spellicens berättade representanter för de danska myndigheterna vad de gjort i Danmark, dvs infört en spellicens och avskaffat spelmonopolet. De har gjort det bra och frågan är varför samma sak sker i Sverige.

Jag är född i Jämtland och uppvuxen i Norrbotten, jag har problem att förstå smålänningar, grava problem med skåningar och pratar alltid engelska med danskar. Det kan alltså vara så att jag missat en del av den danska presentationen.

Bara kopiera  projektplan

Närvarande i den fina lokalen var ett antal riksdagsmän, spelbranschen och en del andra som representanter från missbrukarna, socialstyrelser och media.

Och vad sa man då?

Jo, de danska representanterna beskrev hur man gjort för att införa spellicens på ett pragmatiskt sätt där man lyssnat på både branschen och myndigheter. Slutsatsen var att vi kan ta samma projektplan och införa spellicens och det kommer att fungera.

Borg tyngre än majoriteten

De närvarande politikerna hade åsikten att spelicens är rätt väg att gå. Det finns också en majoritet över blockgränsen.  Ren politiskt verkar problemet vara att han som bestämmer skiter i sitt partis kongressbeslut och bevakar att skatte- och vinstpengarna från spelmonopolet inte riskeras.

Han som bestämmer i form av Anders Borg är uppenbart tyngre än en riksdagsmajoritet i den här frågan.

Danskarna påstod också att man genom spellicens lyckats stänga ute de bolag som saknar licens såväl som stoppa betalningar till sådana siter.

Idrotten en av många vinnare

Idrotten skulle tjäna pengar på en spellicens. Svenska Spel och deras nya kollegors behov av samarbeten med idrotten skulle öka den totala intäkten. Mediainvesteringar skulle också öka.

Huruvida Anders Borg skulle förlora återstår att se, den danska nivån på spelskatt indikerar att det inte behöver vara så.

Satsningen på att hjälpa spelmissbrukare skulle öka, Danmark lägger på halva befolkningen dubbelt så mycket som Sverige, pengar man får från licensinnehavarna.

Svenska Spel på export

Svenska Spel skulle dessutom kunna utveckla sin affär till andra länder i samma ögonblick man slutar vara en monopolaktör utan blir en aktör bland andra. Det är dessutom osannolikt att Svenska Spels och ATGs marknadsandel skulle försvinna. Det troliga är att de under överskådlig tid är största aktörer på marknaden.

Men vem är då förlorarna och om inga sådana finns, varför gör man inte det här på en gång?

Förlorarna är de tunga spelarna, en högre skattesats innebär mindre pengar till spelarna. För oss som kastar in en hundring i veckan på Harry för att kunna drömma om miljoner spelar det ingen roll men för de som spelar för sitt levebröd så minskar återbäringen.

Ett maktcentra skulle falla

Sedan skulle ett maktcentra i form av Svenska Spel, Fotbollsförbundet och RF påverkas. Det är garanterat inte negativt för svensk idrott.

Så sammanfattningsvis. Ett icke fungerande monopol kan ersättas av en fungerande spelmarknad med licenser, svenska skatteintäkter, mer pengar till att stödja spelmissbruk och ökade intäkter för idrottsrörelsen där staten inte behöver förlora.

Kan ingen berätta det för Anders Borg, eller åtminstone påminna honom att han inte bara är finansminister, han är ledande företrädare för ett parti som har ett kongressbeslut om att slopa spelmonopolet.

”Skattefusket ofta medvetet fusk!”

Skatteverket har granskat ett stort antal idrottsföreningar och funnit att 80 procent av dem på något sätt bryter mot lagen. Lite svårt att argumentera för den fina ideella föreningskulturen när de här siffrorna påvisas.

Min tolkning är att den höga nivån har två helt olika skäl. En betydande del är helt enkelt okunskap ofta i kombination med bristande förstående för den ideella föreningens, i skattehänseende, likformighet med bolag.

Skattefusk = sportsligt fusk

Den andra delen är medvetet fusk av två skäl. För breddföreningar en följd av bristande resurs för det goda syftet att producera mer ungdomsverksamhet vilket kan ses som moraliskt mindre brottsligt, men det goda uppsåtet är inte tillräckligt skäl för att bryta mot svensk lag, nödvärnsrättens kriterier är så att säga inte uppfyllda.

För elitföreningarna är det värre ändå. Här är skattefusket i samma utsträckning också sportsligt fusk och det är förvånande att det inte finns sportslig bestraffning. Klubbar fuskar för att ha råd att förstärka sina lag, dvs att genom lagbrott ökar den idrottsliga prestationsförmågan.

Det är självfallet ohållbart att ha en skattefuskande idrottsrörelse så frågan är vad vi gör åt det.

Listan över åtgärder

Listan ser ut så här:

- Skatteverket måste öka informationen till idrottsrörelsen, initialt skapa förståelsen för att skattelagstiftningen också gäller ideella föreningen.

- Idrottsrörelsen måste öka utbildningsinsatserna på ekonomi och skatteområdet.

- Föreningarnas revisorer måste undersöka skatterna mer.

- Idrotten måste införa idrottsliga sanktioner av typen poängförluster och nedflyttning för lag i seriespel på de tre högsta nivåerna som åker dit på skattebrott och skatteförseelser.

Personligt ansvar för styrelser.

Det här är i stor utsträckning en moralfråga, den värdegrund som breddföreningen skall ge våra barn är inte förenlig med skattefusk och den sportsliga moral som är en del av elitidrotten är inte förenlig med skattefusk.

Det är heller inte så att det krävs någon rocket science för att hantera skatterna korrekt. Det finns inte heller någon anledning för en icke vinstdrivande förening att minimera skatt.

På det kommer ett personligt ansvar där ledamöter i styrelsen vid exempelvis en obeståndssituation kan bli skadeståndsskyldiga.

Lönsamt att satsa

Initialt ser jag nödvändigheten att Skatteverket under en två till treårsperiod i samverkan med RF och specialförbunden genomför ett projekt med information och utbildning. Det är lönsamt för skatteverket och det är bra för samhällsmoralen.

RF och specialidrottsförbunden borde också tydligt införa nya regler som även idrottsligt straffar fuskande föreningar.

På elitnivå torde en dom för skattebedrägeri behöva innebära nedflyttning medan mildare förseelser ges ett poängavdrag om 5-20 poäng.

Idrotten bidrar till vård, sola och omsorg

Idrotten är numera en stor och närande del av vårt samhälle. För breddidrotten är föräldrarna en extremt stor kundgrupp som lägger miljarder per år på våra barns idrottande. En tonåring på halvnivå kostar med turneringar, träningsläger, avgifter, kläder, transport till och från mellan 10 och 30 tusen kronor.

En elitförening som omsätter +100 miljoner och har ett trettiotal anställda spelare med löner på miljonbelopp är en mycket stor skattebetalare.

Det är hög tid för idrotten att sluta se sig som en tärande del av samhället. Vi skall med stolthet påpeka för politikerna att utöver allt det positiva som aktiva idrottande ungdomar medför så är vi en stor leverantör av medel till vård, skola och omsorg. Vi kan inte fuska med skatterna och vara stolta samtidigt.

"Ny bandyhall i Stockholm - under vilka villkor?"

Nu vill stockholmsdistriktet i Bandyförbundet bygga en ny bandyhall söder om stan, några km söder om globen (Tallkrogen för den som vet var det ligger, för övriga bör nämnas att krogen lyser med sin frånvaro). Ja, ni gissar rätt, det är någon annan som skall betala.

12-16 meter i takhöjd och 3 000-4 000 åskådare är modesta siffror. De 100 miljoner kronor som den påstås kosta är teoretiskt möjliga att nå men 30-70 millar till skulle ha känts mera sunt. Det är skattebetalarna som skall betala.

100 millar är kaffepengar i Stockholm

Men ok om vi räknar med 100 millar i byggkostnad så har vi deras uppgifter att gå på.

100 millar är i och förty kaffepengar för Stockholms stad, men det är samma fritidsförvaltning som för exakt ett år sedan ville spara 25 millar på ungdomsidrotten på grund av brist på pengar.

I bandymetropolen Sandviken där man fått hallen (av grundarna till järnverket) går man back tio millar per år utan att ha en spänn i räntekostnad. Vänersborg skall vi inte ens diskutera.

Och sen också en elräkning...

Bandyns elitserielag har 13 hemmamatcher per år plus slutspel.  Investeringen indikerar att ingen ens tänkt tanken att hallen skall användas till något annat än bandy, klokt med tanke på arenaläget i Stockholm. Det finns då ca 20 intäktstillfällen per år som skall bekosta energi till isen, underhåll, drift och självfallet alla kostnader för varje match.

Bruttointäkten ligger på 7-9 miljoner per år från publik, 3-4 från reklam, dvs totalt 10-13 miljoner i bruttointäkt.

Använder vi de intäkter staden får från AEG eller fritidsförvaltningen vid matcher på Stadion så får staden en intäkt på 800 000 kronor. Avskrivning på 2,5 procent (teoretiskt, fritidsförvaltning skriver inte av de cashar och tar hela kostnaden direkt), utebliven ränta 3 procent, underhåll (måste även staden pynta) 2 procent är 2 millar och sedan kommer en elräkning som heter duga.

Ett hockeylag omsätter mera

Slutsats är att staden måste stoppa in årliga pengar till driften på sjusiffriga belopp.

Vi är idag fler som skulle köpa aktier i Spotify än i en CD-fabrik. Översatt till idrott så ligger bandyn närmare CD-fabriken än Spotify. Problemet är att bandypubliken ställer samma krav på bekvämlighet som hockeysupporten trots att enskilda hockeylag omsätter mer än hela bandyn. Lika stort problem är att bandyspelarna vill spela inne för att slippa frysa.

Argumentet från bandyfolket (jag tycker bandy är kul nu när jag fått nya glasögon, men jag föredrar ordentligt med kläder och en brun portfölj med lämplig dryck för denna kulturaktivitet) är att om vi inte får en bandyhall i Stockholm så dör bandyn. De har i sak fel. Om inte bandyn får en hall i Stockholm så dör bandyn fortare är en mer korrekt beskrivning av läget.

Behovet skriande hos fotbollen

Vill kommunen få fler ungdomar att idrotta så är behovet av träningsanläggningar för fotboll skriande. Kommunens behov av fler arenor för elitidrott i området får anses som tillräckligt.

Jag tycker om att kommuner använder våra skattepengar till fritidsverksamhet. En stor grupp ungdomar på en fotbollsplan med ledare gör mig varm i själen och den verksamheten förutsätter kommunalt stöd om inte vi skall begränsa idrotten till barn till välbeställd medelklass.

När vi når kommersiell elitidrott/upplevelseindustri tycker jag stadens insatser skall vara transparanta och relevanta.

Det gäller inte byggandet av en bandyhall i Tallkrogen om staden skall betala och ta löpande driftunderskott. De pengarna går att använda effektivare. Om nu bandyförbundet tog fram en trovärdig plan där de kan betala 12-15 millar om året så skulle kommunen kunna gå i borgen för ett lån på 75 millar (25 i egen insats från bandyn).  

Nu skall jag beställa handlingarna från fritidsförvaltningen för att kunna återkomma i ärendet.

"Bestäms valet av FIFA och UEFA?"

Bosse Johansson i SEF skrev igår på Svd Brännpunkt om behovet av öppenhet inför valet av ny ordförande för SvFF. Jag har själv vid två tidigare tillfällen pekat på den absurda bristen på demokrati  i formen för val av ny ordförande.

Att i den här processen leta efter gravade hundar, som Refat el Sayed, är inte svårt.

Alla tvivel måste bort

Det finns ett tydligt tillkommande skäl till att hela processen vid val av ny ordförande måste vara väldigt öppen och omfatta en stor del av medlemmarna i SvFF, dvs inte bara deras ombud i form av distrikt och distriktsförbund, utan medverkan av föreningarna.

Det kända faktum att den smutsiga valprocessen när Blatter och Platini myglade bort Fat Cat Johansson också medförde att Lars-Christer Olsson som stödde Johansson, hamnade på Blatters och Platinis svarta lista.

Det får inte finnas några tvivel på att processen att utse en ny ordförande i SvFF inte är utsatt för påtryckningar utifrån. När företrädare för svensk fotboll i framtiden utses till europeiska och internationella positioner skall det bero på kompetens.

Det får inte ens misstänkas vara någon form av tack för hjälpen.

Värna om den demokratiska processen

SvFF får som störst och finast bland svenska idrottsförbund inte ens misstänkas för att röra sig mot den europeiska modellen av extremt toppstyrda och delvis korrupta organisationer.

Jag känner ingen av kandidaterna, har aldrig träffat någon av dem borträknat avhoppade Jörgen Ericsson som gick i samma plugg som mig vid tiden när Eldkvarn brann (alla inblandade i de här processerna har liksom jag framtiden bakom oss). Det är totalt egalt för mig vem som SvFF väljer.

Det som är viktigt för mig är att svensk folkrörelse antingen gör sitt bästa för att vara den demokratiska folkrörelse man påstår sig vara eller så tydligt abdikerar och gör om sig till ett servicebolag. Mellantinget är fruktansvärt.

Ge dem samma chans!

Nu går då SEF:s Bosse Johansson ut med nyheten att Lars-Christer fortfarande kandiderar, under förutsättningen att inte valprocessen sköts på ett sätt som får modellen för hur man valde nya ledare i Kreml att framstå som modern.

Då finns det tre kandidater och det finns alla förutsättningar för valberedningen att skapa en öppen process. Ge kandidaterna en vecka på sig att presentera sig själva och det de vill med SvFF på max den digitala motsvarigheten till 4 A4-sidor.

Se till att alla landets föreningar får presentationerna via e-mail och uppdraget att utan påverkan från distrikten besluta vem de vill stödja och rapportera sina beslut till valberedningen (självfallet med en säker teknik och helt digital).

Stadgarna bestämmer

Även om bara 50 procent av föreningarna svarar så får vi ett tydligt underlag vad respektive distrikt tycker som underlag för hur deras ombud skall rösta.

De distriksförbund som vägrat bjuda in kandidaterna bör inse att de framstår som fotbollsrörelsens demokratiska dödgrävare.

De kan till att börja med läsa sina egna stadgar och inse att de inte skall ha några egna åsikter, inte göra ett förbannade dugg annat än att framföra föreningarnas åsikter. Någon egen makt skall de egentligen inte ha.

Distrikten är föreningarnas ombud

Föreningarna är medlemmar i ett nationellt förbund. Distrikt och distriktsförbund är bara deras ombud och rent formellt inte ens medlemmar i förbundet. Vore på tiden om någon gubbdjävul till distriktsstyrelseledamot i något förbund i det här landet fattade att de egentligen bara är 1904-års substitut till e-mail.

Nu har 50 års missbruk av ursprungstanken med stadgarna lett till en toppstyrning som är grunden till att svensk folkrörelsedemokrati håller på att dö. Det sitter två personer inom SvFF, en i Götaland och en i Svealand och de har av olika skäl kommit fram till att det här med att folkrörelsedemokratin dör långsamt inte räcker. De har anmält sig som bödlar.

Det är för djävligt att det får gå till så här i svensk idrotts finaste och största organisation.

”Nu cashar de hem, alla utom en”

Utvecklingen av Arenastaden i Solna går framåt. Avslöjandet om att det gigantiska shoppingcentrat, med 100 000 kvm butiksyta ska påbörjas och stå klart om dryga tre år, innebär att det finns många vinnare – utom en part.

Jag trodde inte Unibail-Rodamco med sitt relativt hårt belånade bestånd och finansiering via hårt ansträngda franska banker skulle klara finansieringen på en marknad där Shoppingcenter ser ut att vara den största bubblan på fastighetsmarknaden men jag hade fel.

Enklare att locka besökare

Det är goda nyheter för Arenabolaget då det kommer att lyfta miljön runt Nationalarenan ordentligt. Det blir onekligen enklare att locka människor till arenan om det finns en fungerande infrastruktur.

För jämförbara enheter dvs landskamper och AIK:s matcher tror jag Mall of Scandinavia kommer att ge plus 10 procent i publikantal från 2015. Det blir helt enkelt roligare att gå dit.

Det är mer än goda nyheter för Fabege som drar in 635 miljoner på att sälja marken och för Peab som fått bygget på 3,5 miljarder utan upphandling, dvs med goda marginaler (35 000 kronor per kvm butiksyta är bra betalt).

Peab kan nog räkna med att ha en halv miljard i nettovinst på det här bygget.

Kompensation för riskerna

Både Peab och Fabege har nu med övriga byggen som är i gång kompenserat sig väl för risken med Nationalarenan enligt en mycket professionellt uträknad gungor och karusell kalkyl.

Min respekt för deras kunnande och förmåga är hög och när den okunnige och mediekåta åklagaren har åkt på ordentligt med däng i muträttegången så kan bröderna Paulsson fira ordentligt. (Jag förstår inte varför det finns så många åklagare i Sverige som verkar ha Van Der Kwast som föredöme, han måste ha varit den mest inkompetenta statstjänstemannen någonsin).

AIK Fotboll AB är som vi tidigare beskrivet också en vinnare vilket inte minst veckans nyhet att deras senaste nyförvärv, Celso Borges, kan finansieras med pengar från Nationalarenan.

AIK får betalt för att bli hyresgäst

AIK har helt enkelt fått betalt för att bli hyresgäst i arenan. Lite svårt att förstå hur det kan vara bra för Arenans ägare om man måste betala hyresgästerna.

Det Salminen och Lagrell sagt har byggt på att de kommer att få betalt av hyresgästerna. Nu verkar det som AIK Fotboll AB kommer att göra ett årligt netto på miljonnivå på flytten från Råsunda. Det finns anledning att säga ”God fortsättning, Annela”, dvs vd:n i klubben och med efternamnet Yderberg.

Vi har tre vinnare klara och Jernhusen sitter med tillgångar som gör att även de kommer att landa på plus.

Även Solna stad kommer över tid att gå plus på Arenastaden, både för byggrätter och i kommunalaskatter från de som flyttar in i området.

Förbundet sitter där med Svarte Petter

Överskottet hade självfallet blivit större om inte sänket i form av arenan fanns där, men Arenastaden är totalt sett en vinnare för Solna även om inte Arenan är det.

Kvar med Svarte Petter sitter den största ägaren i Nationalarenan, Svenska Fotbollsförbundet. Lagrell har onekligen lyckats samla ihop till en så ordentlig ”Att-göra-lista” till sin efterträdare att det får ses som en framgång att det finns kandidater till posten. SvFF har inga tillkommande affärer att kompensera med och de har stoppat in hela sitt egna kapital i arenan.

Lite trist att vi får vänta tills boksluten för 2013 finns framme i alla inblandade bolag inklusive AIK Fotboll AB så att vi kan sätta in rätt siffror i den långa ”Vad var det vi sa artikel” som i övrigt är relativt färdigskriven.

Den ekonomiska verkligheten kan inte döljas

Bokslut i bolag i flera led i arenaaffären och offentliga uppgifter på hemsidor om publiksiffror och event medför att oavsett hur mycket energi som ägarna lägger på att hemlighålla siffrorna kommer man att kunna räkna fram alla nyckeltal.

Sammanfattningsvis får Stockholm och stockholmarna två fantastiska arenor medan Peab, Fabeges och Jernhusens ägare blir rikare, AIK får bättre förutsättningar att ligga i toppen av Allsvenskan och Solna stad ökar sin befolkning och sitt skatteunderlag även efter förlusterna från arenan.

Slutet gott och allting gott, den här historien kommer faktiskt att få drag av en Grimmsaga eller en Disneyfilm så småningom. Lite trist att SvFF valde rollen som den elaka styvmodern då man trots allt från början hade kunnat välja Snövit.

"Har kungen alla hästar hemma?"

Rubriken är tillspetsad, jag har ingen anledning att ifrågasätta kungens förstånd eller omdöme. Det här inlägget beskriver händelser som förmodligen ingen informerat honom om – hur ridskolor kan existera mitt i Stockholm. 

Fakta är som följer:

Kungen äger via Kungliga Djurgårdens Förvaltning marken på Djurgården inklusive fastlandsdelen.
Kungliga Djurgårdens Förvaltning har arrenderat ut stora delar av den förvaltningen till kommersiella bolag.

Dessa kan av girighet bete sig dumt. Inte mera ovanligt än att vårdbolag beter sig dumt.

Småföretagare drabbas

Kungen, staden och vi som bor här tycker det är viktigt att Djurgården är något mer än ett område för kommersiell utveckling. Vi vill liksom kungen och staden bevara det naturnära, det ideella och det miljömässigt korrekta. De flesta av oss tycker nog också att småföretagare ska ha en chans att fortsätta verka i den här miljön.

Någon däremot?

På Djurgården (uppe vid andra sidan Lidingövägen) men fortfarande på kungens mark finns två stall. Där kan hästintresserade människor med eller utan egen häst rida och umgås med hästar. Där finns två småföretagare som driver varsin ridskola och som försöker få verksamheten att gå runt. Deras intäkter styrs till fullo av vad kunderna kan betala.

Inte annat än kommseriellt

Liksom de flesta andra ridskoleidkare i Stockholm är de privata företag. Därför konkurrerar de givetvis med närliggande ridskolor när det gäller pris och kvalitet. Dessa ridskolor ligger oftast på kommunens mark och genom bra hyresavtal med respektive kommuner kan ridskolorna drivas på betydligt generösare villkor.

Ridskolorna på Ryttarstadion hyr sina stall av ett fastighetsbolag som i sin tur arrenderar marken av Kungliga Djurgårdsförvaltningen. De slitna lokalerna ägs dock av fastighetsbolaget som drivs som ett renodlat kommersiellt bolag med maximal utdelning till ägarna. Hyresgästerna ska sköta underhållet – så det är bara att försöka ta ut maximal hyra för lokalerna, och göra så lite som möjligt.

De är hyresgäster - och numera behandlade som om de hyrt en etta på Söder utan hyresvärdens tillstånd. De har nu på märkligt sätt hamnat i en situation där de inte längre har något hyresavtal. Nu vill man slänga ut två småföretag som köpte sina ridskolor för bara några år sedan – och som nu riskerar att förlora allt – och det enda de gjort är att de försökt få rimliga hyresvillkor.

Naturlig del i sekler

Nu vill de giriga ägarna till bolaget som äger lokalerna, ni vet såna där som är avundsjuka på bankdirektörer som får miljoner i bonus utan att ha gjort mer än sitt jobb, slänga ut de här ägarna, deras kunder i form av ungdomar och vuxna som vill lära sig rida, och hästägare som vill utöva sin hobby.

Min första reaktion var "Men kom igen - klart man hyr ut till högsta möjliga hyra!"

Sen förstod jag att det handlar om kungens mark mitt i stan och områden där hästar varit en naturlig del av kulturlandskapet i sekler och en verksamhet som riktar sig mot unga tjejer, den mest diskriminerade gruppen när det gäller stöd från samhället.

Tar ingen hänsyn

Av det material jag samlat in, det som finns för granskning om kungen, hovet eller Djurgårdsförvaltningen vill gå igenom det hela visar tydligt på att förvaltarna verkar begå ett rättsövergrepp. Det rimliga vore väl istället att uppmuntra småföretagandet i Stockholm, framförallt i detta fall där det gynnar barn och ungdomars fritidsintressen.

Kunde inte alla företagarna på Ryttarstadion få överleva – istället för bara fastighetsförvaltaren?

Att påstå rättsövergrepp vore mig främmande och det är rent legalt inte ens korrekt, men de vill slänga ut oskyldiga för snöd vinnings skull. Det drabbar ungdomar i mängd och förstör många år av arbete med att bygga upp verksamheten.

Kungen då undrar vän av ordning?

Vad kan eller vill kungen göra?

Tja, han får vare sig en spänn mer eller en spänn mindre. Han vet nog inte ens om det här. Det handlar bara om kortsiktigt girighet av människor som inte har samma syn på värdegrund som vi som vill skapa ett bra samhälle.

Men Kungen riskerar hamna i samma fälle som AP-fonderna. De får ta ansvar för sina investeringar i Triton som investerar pengar i bolag som bedriver vård med lägre kvalitet.

Därför bör han agera.

Ps: Nej jag känner inte de drabbade, jag har inga barn som rider där och min relation till hästar är begränsad till mitt ATG-ombud.

"Den Demokratiska terroristen"

Titeln kommer från en bok av Jan Guillou, den andra i serien om Carl Gustav Gilbert Hamilton. Första raden börjar, döden kom med ölbil, här finns alltså en tydlig koppling till den mest uppskattade delen av  fotbollen för svenska fotbollssupportrar.

Titeln är en anomali. Definitionsmässigt är terrorism och demokrati varandras absoluta motstridigheter. Om en verksamhet inte är demokratisk så är den alltså något annat. Nu är gråskalan evig innan det vita blir svart så titeln får inte tolkas bokstavligen, det här är inget inlägg om huliganproblematiken.

Valberedningen som försvann

Ett antal källor som får ses som initierade påstår att valberedningen i SvFF har varit bortspelade från dag ett. Det innebär inte att jag kan påstå att så är fallet. Nedanstående skall läsas med förbehållet att jag inte har lyckats validera fakta. Med fraktioner och maktkamper är det också så att det kan finnas bakomliggande syften med den information jag fått.

Med ovanstående friskrivning så är påståendet som följer:

Hela processen inför ordförandevalet har riggats från dag ett. Fyra personer där nuvarande ordförande är en och tre ordförande i distrikt har agerat för att samla stöd för en kandidat och lyckats. Jörgen Ericsson, Lars Christer och Susanne Erlandsson har inte varit aktuella utan har bara funnits med som någon form av skådebröd.

Max 200 personer är inblandade

Det finns ca en miljon medlemmar i SvFF, ca hälften aktiva, av dessa en mycket stor del ungdomar. Statsvetare påstår att representativ demokrati kräver ca 35 procent i valdeltagande, här pratar vi om påståendet är sant om 4 av en miljon eller 0,005 promille.

Det vi vet är att de föreningar vi pratat med inte behandlat frågan. I bästa fall rör det sig om ca 200 personer (distriktstyrelser) som varit inblandade. Dock utan att få fullständiga beskrivningar av eller möjligheten att träffa kandidaterna.

Distrikten har icke genomfört sina stadgemässiga skyldigheter att enbart allena föra fram föreningarnas åsikter.

Två kandidater av fyra har avslutat sin kandidatur sedan de insett att de var chanslösa och att den demokratiska processen inte var tänkt att användas enligt ideologin.

SvFF såg aldrig problemet

Jag blir ledsen. SvFF är störst och vackrast av hela den svenska idrottsrörelsen och de som borde vara föredöme och gå före.

För ett år sedan havererade socialdemokraternas valprocess och C, KD och V såg faran och la mycket energi på att skapa en bättre demokratisk process.

SvFF såg inte ens problemet. Lagrell förstår inte att den bristande demokratin är det största hotet mot den ideella folkrörelsen. Visar det sig nu att den här Johultsliknande processen leder till val av en Johultare, dvs en person som lyckas gå bort sig och skapa bristande förtroende och splittring så är vi riktigt illa ute.

Jag har inga personliga preferenser, det är för mig egalt vem som blir vald, men det vore kul om man kunde titta på bra fotboll utan att åka flygplan eller gå till en sportsbar där de sänder CL, Premier League, La Liga och liknande någon dag i framtiden.

Splittring mellan olika grupperingar

Det vore dessutom ännu mer fantastiskt om SvFF kunde visa sig vara en organisation som aktivt arbetade för mer direktdemokrati och mer ungdomsfotboll.

Är vi dessutom, vilket förra veckans bråk om synen på elitfotbollen indikerar på väg mot en splittring mellan de som vill ha mer kommersiell elitutveckling och de som vill ha mer fokus på bredden så är likheten med socialdemokratins problembild fullständig (alt KDs problembild med tokkristna fundamentalister mot sekulära värdekonservativa, välj själv).

Sammanfattningsvis så kan vi konstatera att ordet förtroendevald inte längre får användas eftersom några sådana inte finns. ”likare” blir det nya ordet efter Orwells roman Djurfarmen där alla är lika men en del är likare än andra.
SvFF väljer då en ordförande som presiderar över en församling likare, utsedda att ta tillvara de andra likarnas intressen.

Det tristaste är att även jag ingår i gruppen likarna, vald av de ca 3 procent av medlemmarna som gick på årsmötet. Svensk folkrörelse, för oss som gillar likare.

"2011 i backspegeln och prognosen för 2012"

2011 är till ända. Vad har egentligen hänt inom idrotten, borträknat det sportsliga, under året, och vad kan vi förvänta oss av nästa?

RIM, Riksidrottsmötet, fattade inget beslut om 51-procentsregeln. Här kom istället ett av de dummaste uttalanden som någons gjorts från herrar Lagrell och Liljegren. Det står helt klart att formuleringen kom från Liljegren och Lagrell skrev på för att vinna nästa strid. ”Bidrag till ungdomsidrotten från stat och kommun får aldrig gå till privata företag” i kortversion. Svårt köpa tröjor till fotbollslaget då.

Dessa arenor...

Göransson Arena bestämde sig för att slänga ut bandyn då den är olönsam och sedan att behålla bandyn på grund av kommunalal påtryckningar.

Vänersborg kommun insåg att arenan var en kvarnsten och bestämde sig för att sälja. Jag kan köpa om jag får köpa för en krona, får ett årligt bidrag på 25 miljoner kronor mot att arenan i stor utsträckning får användas för ungdomsidrott och får slänga ut bandyn. Slipper man isen och den lilla målgruppen bandy och får lägga gräs och sälja arenan som träningslägerplats gentemot fotbollen så finns det bra förutsättningar.

Nationalarenan har valsat runt i media och själv har jag passerat 30 mediaframträdanden och tiotalet seminarier i ämnet. Det blir en fantastisk arena men de infrastrukturella problemen och ekonomin blir värre än vad som sagts. Vi får under 2012 se hur SvFF distanserar sig från arenan och börjar leta exitmöjligheter. Ett tips är att samråda med Solna. Bjuder någon 400 miljoner för de 50 procent som Solna stad och SvFF äger så får man en byggnad som kostat 3 miljarder. Mer tror jag inte den är värd. Det lär dock inte hända då min värdering på 800 miljoner får ses som optimistisk.

Sportdöden fortsätter

Rubriken ”Arena i kris” kommer att synas i media ett antal gånger även under 2012. Sveriges kommuner och Landsting kommer med nya direktiv för att motverka att kommuner slänger goda pengar efter dåliga. Innebär att klubbar får låta bli ta steget upp för att deras ekonomi inte räcker till arenaombyggnad.

Sportdöden fortsätter. Nu har vi Skridsko, Gång, Backhoppning med flera på ett kommunalt äldreboende medan Bandyn och Handbollen hostar oroväckande. Speedwayen har bara ont i plånboken. Det moderna kommersiella samhället har bara plats för ett litet antal elitidrotter. Så trist är det.

SvFF får ett bra 2012. EM-platsen säkerställer detta. Det som nu ligger i korten är en växande konflikt mellan bredd och elit och en ny ordförande som kommer att sakna ett fullt mandat.

Konsten att slippa notan

Björn Ericsson lägger 2012 fram ett förslag för hur ”idrottsevent inom ramen för seriespel enligt RFs stadgar” skall slippa notan för polisbevakning. Han måste bara bli av med kulturen som fått för sig att renodlade kommersiella event där lönsamheten ligger i ölförsäljning genom att påpeka det självklara att de ideella renodlade kultureventen inte drar några besökare alls utöver batiktanter och kulturelit och den gruppens behov av polisbevakning är minimal med dagens tilldelning av vitt vin.

Globaliseringen fortsätter. 2012 kommer fler att se fotboll på sportbarer än på arenor eftersom vi hellre lägger pengarna på kvalitativ fotboll. SEF har ett jättejobb för att vända skutan och hamnar de i skyttegravarna mot ett förbund av Johultsmodell så lär framstegen lysa med sin frånvaro.

Regeringen gör garanterat ingenting för att stötta elitidrotten 2012. De lär inte göra något för ungdomsidrotten heller. Lena L A kommer att fortsätta upprepa sitt mantra ”det är positivt om idrotten kan fortsätta utveckla sina intäkter”.

En konflikt som återuppstår

Spelmonopolet då? Ja, det är 50/50 att hamnar på agendan under 2012. Kräver dock skickligt arbete från spelbolagen samtidigt som Svenska Spel lirar i världsklass i den viktiga grenen, bevara monopol.

Konflikten SOK och RF återuppstår i samband med OS.  Nu påminner det här kriget om tyskarnas intåg i Polen, stridsvagnar mot kavalleri så utgången är given (inga jämförelser i övrigt).

Media kommer självfallet att sälja många tidningar på att fotbollssupportrarna utnyttjar prostituerade under EM. Artiklarna är förmodligen redan färdigskrivna och behöver bara uppdateras. Publiceras de dagar Sverige inte spelar.

Demokratiproblemet lär inte hamna på agendan under 2012, vare sig på initiativ från RF eller något specialidrottsförbund tar uppoavsett hur mycket det behöver göras. De i ledning för förbund och distrikt föredrar att fortsätta leva i lögnen att de är förtroendevalda. Verkar vara en klok strategi då ingen har någon idé om hur man löser problemet.

Gott nytt år!

Räddningsaktionen för Östersunds FK fortsätter.På måndagen framkom, via tidningarna Östersunds-Posten och Länstidningen hur försäljningen har gått sedan starten i september att när aktier i klubbens dotterbolag, Östersunds FK Elitfotboll AB, började att saluföras.

Evenemangsgatan i Göteborg är något som många andra kommuner sneglar mot och ser som ett föredöme. Med arenor samlade så föredömligt  - med Scandinavium, Lisebergshallen, Valhallabadet, Heden,  Ullevi och Valhalla sporthallar finns ett jättelikt utbud av arrangemang årligen och lockar flera hundra tusen besökare. Det innebär att ingen annan stans är idrottsturismen så utvecklad – och nu hotad.Det finns ett växande behov av renovering och nybyggen. Kruxet  är politikerna inte kan hålla sams när frågorna kommer på bordet.  

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Nu ska hockeyspelarna i Tre Kronor bli eleganta, åtminstone utanför isen. Svenska Ishockeyförbundet nämligen kan presentera Brothers som ny samarbetspartner till Tre Kronor. 

SVT har lyckats köpa sändningsrättigheter till vinteridrott som innebär mer och ett bättre innehåll i framför allt Vinterstudion. Detta efter att SVT har förlängt avtalet med Österrikes skidförbund vilket innebär tillgång till samtliga världscuptävlingar i Österrike till och med våren 2024. I rättighetspaketet ingår även  tävlingar i längdskidor, skicross, freeski och snowboard i Österrike. Avtalet sträcker sig till och med april 2024. Vinterstudion är säkrad för ett par år framåt.

Juventus betalar Atalanta runt 365 miljoner kronor för Dejan Kulusevski, men hans moderklubb får varken utbildningsersättning eller solidaritetsersättning. 

Och det är helt i sin ordning. Så märkliga är fotbollens regler.