Den senaste tiden har vi läst spaltmeter om publiken i SHL, eller bättre uttryckt den publik som uteblir från arenorna.

Men avsikten här är att spä på debatten ytterligare med bakgrund av en nyligen framställd vetenskaplig studie i ämnet, samt med min medie- och informationskompetens rörande publikfrågor.

Måste göras på rätt sätt

Brynäs klubbdirektör Hans-Göran Karlson berättade i en artikel i Expressen den 7 oktober om nya konsumtionsmönster och en upptagen publik, han förmodade även att vi lämnat besöksindustrin till förmån för upplevelseindustrin.

Men i upplevelseindustrin har vi varit länge och det är om inte annat dags att inse detta nu.

Hockeyligans vd, Jörgen Lindgren, kommenterade problemet i samma artikel med att säga att klubbarna och SHL måste utveckla den totala arenaupplevelsen. Jag är den förste att hålla med om detta, men det måste göras på rätt sätt.

Måste accptera toppar och och dalar

Publikfrågan står högt upp på agendan hos SHL-klubbarna, men frågan är om de har kompetens att hantera problemet?

Hockeypubliken är mångfacetterad, det finns åtskilliga målgrupper och de har olika önskemål. Det är viktigt att ta hänsyn till alla, men det ska också påpekas att en ständig tillväxt är en omöjlighet och att publiksiffrorna har både toppar och dalar under en säsong.

Det som ofta kommer på tal när det gäller att öka helhetsupplevelsen är kringaktiviteter.

Men de aktiviteterna förknippas ofta med ”kisscam”, matchprogram man kan klappa med (gud förbjude) och en trollkarl i pauserna. Det ska finnas något för alla, men man får inte tappa fokus från kärnprodukten, upplevelsen av att gå på ishockey.

Ska rita en indian...

Ett bra exempel på kringaktivitet är att göra som i Scandinavium där en Frölundaspelare på en minut ska försöka rita indianen och detta visas sedan på jumbotronen i paus. Det är underhållning, det är hockeyrelaterat och det skapar band mellan spelare och publik.

När en speaker måste uppmana publiken att klappa händerna är det värre, det blir konstgjort. Det vore bättre om klubben skrev in hemmaklackens ramsor in i  matchprogrammet, då kan sittplatspubliken lättare sjunga med. Det här föreslog en person i min och kollega Martin Gwiazdowskis studie.

Bra publiktryck lockar mer publik. Jag uppmanar exempelvis alla klubbar i SHL att inte dränka sina supportrar i eurodisco under avblåsningarna, det dödar stämningen.

Publikens andra hem

Lyssna på er publik, de har kloka synpunkter. Låt er publik skapa sin arena, sitt andra hem.

I Luleå, som studien behandlar, har man låtit supportrarna måla och dekorera sin egen sektion och bar. Sponsorer får själva skapa sin egen miljö i respektive loge.

Det är rätt väg att gå. Men det finns saker även Luleå Hockey kan göra bättre. Kopplingarna till tradition och historia anser publiken vara för dålig. Pokaler och priser ska finnas i arenan för allmän beskådan, inte på ett kontor och samla damm.

Hur häftigt vore det inte att göra om den orenoverade delen av Coop Norrbotten Arena i retrostuk? Låt det vara gammalt, smäll upp retrologgan ”Stålmannen” och en ny entré till denna sektion med skylten ”Ishallen Delfinen” ovanför.

Lägg pengar på sådant och förkorta kötider istället för att lägga pengar på såkallade ”handklappor.”

Ojämna speldagar ett märkligt påhitt

Många hävdar att biljettpriser och TV är de stora bovarna till att publiken sviker, jag håller inte med.

Visst är det alltid önskvärt med lägre priser, men det finns billiga biljetter på alla arenor. TV är heller inte problemet, i studien kom vi fram till att ca 70 procent svarade nej på frågan om TV gör att de stannar hemma från match. Visserligen ska denna siffra enbart betraktas som en indikation och den behandlar enbart Luleås publik, men det är ändå 70 procent vi talar om här.

Däremot kan man ifrågasätta hur klubbarna tänkte när de satte det nya spelschemat med ojämna matchdagar, det leder till att många helt enkelt inte kan gå på matcherna och att vissa lag får lång vila innan match vilket även påverkar det sportsliga.

Ett märkligt slutspel

Jag läste någonstans att anledningen var att man skulle kunna se fler matcher och inte bara då ens egna lag spelade. Min tanke är att denna målgrupp är liten och att tekniken ändå möjliggör detta alternativ.

Det nya formatet på slutspelet är också märkligt, det tar död på spänningen i grundomgångarna. Kommer man på plats tio ska man inte spela slutspel, punkt.

Klubbarna borde helt enkelt fråga publiken vad de vill ha. Det vet ni väl, kunden har alltid rätt.