Från stämpelklocka till mobiltelefon

Att bygga idrott: Den 4 augusti 1919 tog Sveriges riksdag beslutet att införa en åtta timmars arbetsdag. Efter första världskriget skedde ett antal viktiga samhällsförändringar och en bättre balans mellan arbete och fritid var en av dem. För svensk idrott innebar detta ett positivt uppsving.

Foto: CC0

Plötsligt fanns det tid! Det gick att lägga en träning klockan 17.00 eftersom de flesta hade slutat arbeta då. Symbolen som reglerade gränsen mellan arbete och fritid var stämpelklockan. När man kom till arbetet stämplade man in och lämnade fritiden (ofta bytte man även kläder för att tydliggöra skillnaden) och när arbetsdagen var slut stämplade man ut och återgick till fritid.

Relationen mellan arbete och fritid

När vi diskuterar svensk idrotts framtid kan många guldkorn identifieras genom att analysera dess rika historia. Framförallt är det intressant att förstå relationen mellan arbete, fritid och synen på gränser.

Om vi ser på Svensk idrotts organisation så finns det ca 20000 föreningar runt om i Sverige. En grundläggande princip är att makten ska ligga lokalt och att idrotten ska vara en decentraliserad folkrörelse.

1919 var inte detta konstigt. Tvärtom.

Om en arbetare hade stått vid en maskin stora delar av dagen och varit del i en större hierarki var det naturligt att komplettera detta med en fritidsaktivitet där föreningsdemokrati och inflytande blev viktiga inslag. Idrotten spelade en viktig roll, både mentalt och fysiskt för att orka med slitiga arbetsuppgifter.

När och var börjar och slutar arbetet?

Om vi flyttar fram klockan till 2019 ser vi något helt annat. Mobiltelefonen styr våra liv. Vi får nyheter, vi umgås med vänner, vi tränar och vi handlar via mobilen.

En viktig skillnad mellan stämpelklockan och mobiltelefonen handlar om gränser. Där stämpelklockan tydliggör gränser som när och var arbete och fritid börjar och slutar så gör mobiltelefonen att gränser suddas ut.

Inom organisationsforskning pratas det nu om vikten av att både arbetsgivare och arbetstagare sätter gränser. Det går inte att konstant vara uppkopplad för att orka med att vara högpresterande. Reflektion och vila är viktigt för att vinna.

En intressant fråga blir då – om vi gått från stämpelklockan till mobiltelefon, hur påverkar detta idrottens organisation?

Använder vi mobilen rätt?

Om vi börjar med det rent tekniska så kan mobilen och digitalisering stärka intresset för idrott och hälsa. Via appar i mobilen kan vi mäta våra resultat och dela med vänner och tränare. Ur ett organisatoriskt perspektiv börjar också allt fler föreningar att använda digitala system för att förbättra administrativa rutiner, skapa ökad medlemsnytta eller fördjupa relationen med kommuner och kommersiella partners.

Frågan är bara – sker det tillräckligt mycket? Får vi de resultat svensk idrott förtjänar?

På Center for Sports and Business vid Handelshögskolan i Stockholm har vi de senaste åren forskat om det som kallas ”hybridorganisationer”. Hybridorganisationer är vanligt förekommande i samhället och beskriver organisationer som är en hybrid mellan två eller flera sektorer. Med allt suddigare gränser blir det idag svårt att vara en regelrätt ideell, kommersiell eller offentlig organisation.

Måste vara både och – strategiska frågor i mobilens tidevarv

Inom idrotten är AIK Fotboll, Vasaloppet eller Svensk Travsport bra exempel på hybridorganisationer. De är organisationer som inte kan välja utan måste vara BÅDE ideella och kommersiella på samma gång.

Jag har i tidigare krönikor beskrivit utmaningarna med att vara en hybridorganisation. Det är inte lätt att kombinera det ideella och det kommersiella, speciellt när det är kopplat till känslor och organisationens identitet.

När vi går från stämpelklocka till mobiltelefon uppkommer det även behov att kombinera det fysiska och det digitala. För att illustrera vikten av BÅDE OCH istället för ANTINGEN ELLER så kommer två områden där jag tror att kombinationen av det fysiska och digitala skulle skapa spännande möjligheter:

1. Skapa dynamiska årsmöten som engagerar: 

Detta är en central fråga för Svensk Idrottsrörelse. De senaste åren (och kanske till och med de senaste decennierna) har allt fler föreningar och specialförbund haft svårt att locka medlemmar till sina årsmöten. Med en smartare kombination av fysiska och digitala element kan detta förändras. Ta ett årsmöte. Genom att ha livestreaming samt att medlemmar kan rösta digitalt tillsammans med ett mer engagerande innehåll skulle fler medlemmar potentiellt vara intresserade. Vi lever i en era där underhållning är en naturlig del. Årsmöten får aldrig bli rena underhållningsevent, men det finns säkert lärdomar att dra hur man kan göra dessa viktiga tillställningar mer inbjudande. 

 

2. E-sport i fysiska miljöer:

E-sport är en av de snabbast växande sporterna i Sverige och i övriga världen. När vi var i Washington DC förra veckan och pratade med företrädare från NFL så berättade de om e-sportens betydelse och hur det reser frågor kring fortsatt utveckling av NFL. Givet att de starkaste upplevelserna ofta uppstår i den fysiska världen (tack och lov) är frågan – hur kan man korsbefrukta e-sport med det fysiska? Hur kan man skapa en fysisk samhörighet mellan spelare och publik som är svår att överträffa i den virtuella världen? Utan att vara en expert på e-sport är jag säker på att denna ”hybrid” redan sker i e-sporten på många sätt. Flera av de större idrotterna i Sverige har börjat experimentera med e-sport. Frågan är bara – när ska vi se e-sportens potential i relation till den fysiska arena istället för att se e-sport som något rent digitalt? Kan exempelvis en RF anslutning med e-sport medföra att de fysiska sporterna lär sig nya saker istället för att känna sig hotade?

Artikeln är en del av vår serie Att bygga idrott.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Drygt 4000 föreningar och förbund har sökt om stöd  för närmare 1,3 miljarder. I dag avslöjade Riksidrottsförbundet hur stort idrottens verkliga behov ärpå grund av Corona. Klubbar och förbund har önskemål om mycket mer pengar än vad statens anslag om 500 miljoner täcker. 

Nu får RF en synnerligen svår uppgift att fördela regeringens krispaket till idrottsrörelsen. Det står klart att många blir utan pengar eller får mycket mindre än vad de har förhoppningar om.

HL-laget Örebro HK är Sveriges mest publikdragande lag. Det visar Idrottens Affärers genomgång av den så kallade beläggningsgraden på ishockeyns och fotbollens arenor. Med beläggningsgrad avses det antal stolar som är sålda vid varje matchtillfälle.

Apropå publiksiffror och betydelse: I diskussionen om när fotbollen kan återstartas är det centrala för SEF-klubbarna, Allsvenskan och Superettan, att rädda det nya TV-avtalet.  Uppgörelsen med sändande Discovery garanterar klubbarna 700 miljoner kronor årligen under sex år.

Att sex förbundsordförande tydliggör betydelsen av motionsloppen för deras förbund och för idrottssverige stärker RF i arbetet mot regeringen. Ett arbete som sedan tidigare fokuserar på att skapa villkor för föreningar och förbund att kunna utveckla och driva lopp och andra event med skäliga villkor. 

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Onsdag morgon och två dagar kvar till beskedet – att idrotten tillåts leva och verka. Det är vad åtskilliga i alla fall vill tro inför Folk och Hälsomyndighetens utlovade svar på idrottens samlade vädjan om att få inleda träning och tävlingar.

Och vad händer då denna morgon? Jo, maillådan domineras av nyheter från företag som vill berätta om nya sponsoraffärer. Det om något är ett bevis på en förväntan och ett uppvaknande.

Statistik från Skatteverket visar en förflyttning av spelare. Men de har inte till nätkasino, utan många föredrar spel på hästar

Under våren har socialförsäkringsministern fört fram bilden av att spelandet på nätkasino ska ha ökat kraftigt under den pågående pandemin. Några fakta för detta påstående har inte presenterats, menar BOS (branschföreningen för onlinespel i ett uttalande.

Svenska Fotbollförbundet, SvFF, hotar med repressalier mot distriktsförbund vid fortsatt samarbete med streamingtjänsten Solidsport.

Flera stora förbund som Skåne, Västergötland och Småland har efter förbundets påtryckningar tills vidare avbrutit all samarbete – och därmed har distriktets mindre klubbar förlorat chansen till  värdefulla tillskott till klubbkassan. Extra värdefullt nu i corona-tider.

Under måndagen höll Cas, Idrottens skiljedomstol, en hearing med Saman Ghoddos och Östersunds FK. Anledningen känner ni till. Ghoddos underskrift med den spanska klubben Huesca, kovändningen till ett nytt kontrakt med franska Rennes som till slut blev ett kontrakt franska Amiens. Någon dom i ärendet kom inte.