Vi välkomnar att ATG har anammat förslaget om ett licenssystem för spel i Sverige, så som redan har skett i flertalet övriga EU-länder. Särskilt välkommet är att ATG vill öppna upp för all spelverksamhet utan undantag. Det är ju först när spelet sker inom en svensk reglering som riksdag och regering har en reell påverkansmöjlighet.

 Vad ATG emellertid inte tycks ha tagit till sig är att det är de spelbolag som agerar på den internationella digitala marknad som kunderna befinner sig på är som utsatta för verklig konkurrens. Medlemsföretagen i Branschföreningen för onlinespel (BOS) har sedan digitaliseringen startade för 20 år sedan levt varje dag med att kapa kostnader, lyssna på kunderna och skapa det värde kunderna efterfrågar till det pris de är beredda betala.

Den 10 juni presenterade ATG ett förslag till spelreglering för framtiden.

Grundtankarna är att inga spelprodukter ska få ha högre vinstnivåer än 90 % av insatserna och att priset - vad spelarna i genomsnitt förlorar - alltså alltid ska vara minst 10 % av insatsen, att spel på hästar ska kosta kunderna ytterligare 5,6 %  och att skatt ska tas ut med 20 % på spelnettot.

 Hela resonemanget är att eftersom hästnäringen behöver pengar ska spelarna betala högre priser för alla spelprodukter än vad de är beredda till. För att räknestycket ska gå ihop måste också skatter och avgifter tas ut på så höga nivåer att spelbolag inte kan bekosta att leverera den användarupplevelse som är nödvändig för att attrahera kunder.

Kunderna ska alltså inte bara betala ett högre pris, de ska också köpa en produkt de inte efterfrågar.

Det som står klart är att ATG:s förslag liksom dagens föråldrade reglering helt saknar kopplingar till den mäktigaste faktorn på en modern marknad: kunden. Förslaget bygger på förutsättningen att kunden inte har något inflytande över sin egen plånbok.

Vi vet att kunden inte accepterar den behandlingen. ATG:s lösning på detta är att kunden ska tvingas köpa den sämre produkten till det högre priset, genom att i Sverige blockera internettrafik och betalningar till spelbolag utan svenskt tillstånd. Vi vet av egna erfarenheter att detta saknar effekt.

Den reform av spelmarknaden som civilminister Ardalan Shekarabi (S) nu står i begrepp att inleda riskerar att få en olycklig start med ATG:s kampanj.

Rådet är att inte utgå från hur mycket ett spelbolag vill tjäna, utan istället lära känna spelarnas förutsättningar och rätta sig efter dem. Medlemsföretagen i BOS, som deltagit i omregleringar i Europa och som agerar på den marknad ATG nu säger sig vilja beträda, bidrar gärna med kunskaper och erfarenheter i den process av dialog och kunskapsutbyte vi alla nu står inför. Att minister Shekarabi med ATG:s förslag får andra problem att hantera än en effektiv spelreglering är beklagligt. Dessvärre riskerar ATG:s förslag till modell att försena den reform som alla, inklusive ATG och kunderna, så väl behöver.