Vad vill Reinfeldt med idrotten?

Statens framtida stöd till svensk elitidrott har en bakgrunden i att regeringen år 2009 beviljade sammanlagt 212 miljoner kronor till en samlad och flerårig elitsatsning. Medlen avsåg perioden fram till 2012.
Frågan är om regeringen avser att tillföra elitidrotten nya medel inför nästa år. Kommer den samlade elitsatsningen att förlängas?
Stora behov av resurser
Att idrottsrörelsen hoppas på nya resurser för att förlänga elitidrottssatsningen är inte förvånande. Att utveckla en samlad och effektiv organisation för svensk elitidrott kräver långsiktighet och tålamod. Därtill är resursbehoven stora bland landets många förbund, klubbar och elitaktiva.
Men samtidigt finns det flera dilemman inbyggda i idén om ett öronmärkt elit- och talangstöd inom ramen för statens idrottspolitik. I detta sammanhang vill jag lyfta fram två aspekter – båda med koppling till frågan om idrottsrörelsens självständighet.
Det första dilemmat handlar om konflikten mellan öronmärkta bidrag och idrottsrörelsens inflytande i anslagsfrågor. Riksidrottsförbundets har sedan länge drivit en hård kamp om att själv få avgöra hur det statliga idrottsstödet ska fördelas internt mellan medlemsförbund och ändamål. Denna strävan har även gett resultat.
Ett motstridigt självbestämmande
Merparten av dagens statsbidrag på cirka 1,8 miljarder kronor är numera hänfört till en övergripande budgetpost (för ”verksamhet av gemensam natur”) som RF i stor utsträckning förfogar över själv.
Men priset för detta självbestämmande är att det idag tenderar att framstå som lite motstridigt av idrottsrörelsen att både försvara ett stort inflytande över bidragsfördelningen och samtidigt efterlysa nya statliga medel till utpekade satsningar.
Risken är nämligen stor att regeringen bemöter sådana propåer med påpekandet att idrottsrörelsen givetvis har full frihet att göra sina egna prioriteringar – men inom rådande budgetramar.
Förändringens vind
Det andra dilemmat handlar om de långsiktiga konsekvenserna av en statlig idrottspolitik med uttalat mål att stärka svensk elitidrotts internationella konkurrenskraft.
Här är problemet att forskning visat två tydliga förändringsprocesser inom den internationella toppidrotten.
• Den första är att många nationer idag väljer att satsa allt större resurser för att stärka sina elitidrottares förutsättningar att lyckas i internationella mästerskap.
• Den andra processen är att de politiska beslutsfattarna i dessa länder ökat sitt inflytande i elitidrottsfrågor – exempelvis med avseende på vilka idrotter som ska få stöd och vilka som inte ska få det.
Mera pengar - mer makt
Dessa processer är i mångt och mycket två sidor av samma mynt. Ett ökat statligt elitidrottsstöd är ju ytterst ett uttryck för att statliga företrädare uppfattar medaljer och segrar som allt mer viktiga i en samhällelig mening.
Av just det skälet ligger det även nära till hands för beslutsfattarna att vilja öka sitt elitidrottsliga inflytande i syfte att säkerställa kontroll och hög måluppfyllelse.
Men det är definitivt inte en utveckling som är förenlig med svenska idrottspolitiska traditioner, som kännetecknas av stor självständighet för idrottens egna sammanslutningar och begränsad statlig styrning.
För idrottsrörelsen blir frågan följaktligen - är det möjligt att argumentera för att svensk elitidrott är viktig nog för att höja det statliga idrottsstödet – men samtidigt oviktig nog för att inte öka statens idrottspolitiska engagemang och styrning?
Mest lästa just nu
Det här samarbetet hör till de mest oväntade och udda. Om du köper biljett till basketlandskampen Sverige-Turkiet i Globen får du möjligheten att se hockeymatchen Tre Kronor-Tjeckien i Beijer Hockey Games - på köpet.
Idrottssverige skriker efter anläggningar av alla slag. Det går trögt på de flesta håll. Men det finns en kommun som gör något åt behoven: Nacka kommun, 8 kilometer utanför Stockholms centrum. Fram till 2035 kommer kommunen att satsa 2 miljarder kronor på olika anläggningar.
AIK var länge den fula ankungen i bandysagan tills framför allt miljonären Marco Engborg ville att AIK skulle återta en plats bland hermelinerna. Med hjälp av en välfylld plånbok förverkligade Engborg sin dröm och på några snabba säsonger var AIK tillbaka i högsta serien inför säsongen 2019-2020.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
BAUHAUS samlar på idrotter och sponsoravtal. Nu har företaget utökat avtalet med Svenska Skidförbundet. Under säsongen 2018/2019 var BAUHAUS partner till svensk skicross, men tar nu ytterligare ett steg och utökar samarbetet genom att bli huvudsponsor för den framgångsrika skicross-verksamheten.
Nu gör SVT en egen lansering. ”SVT – kanalen för damfotboll!”
Sportevenemang och tv – men i vilken kanal… Den här gången är det SVT som har varit på tårna. SVT har klart med större delen av det svenska damlandslagets kvalmatcher och landskamper och nu står det klart att EM 2021 sänds i SVT.
När Östersunds stjärna Saman Ghoddos kom hem till Östersund från utflykten till Huesca augusti fjol trodde han att han skrivit på ett papper om läkarundersökning för La Liga-nykomlingen. Papperet var istället ett övergångskontrakt. Sen började cirkusen.
Vågar jag? (inte verifierad)
lör, 2012-06-30 14:37
1. Bidragspolitik
Om jag får välja mellan att "vi" tar medalj i min favoritsport och ett lönebidrag till juniortränare i samma sport för ett belopp som motsvarar vad medaljen kostade, så föredrar jag tränarbidraget. Det håller inte att enbart förlita sig till ideella tränare.