Håller Andreas landslagsklass?

 Jag gillar ju Janne Andersson. Men ett av hans uttalanden - i en för förbundskaptener mycket angelägen och känslig fråga - när han på onsdagen presenterade sin EM-kvaltrupp förvånade mig.

— Känner spelarna att de inte räcker till så skall de inte vara med.

Andreas Andersson omges av frågor, tycker Åke Stolt som undrar hur förbundskapten resonerar,

Min motfråga: är det verkligen spelarna själva som vet bäst när de skall vara med eller inte? Är det inte att frånvända sig sitt ansvar som förbundskapten.

Frågan gällde specifikt VM-hjälten och kaptenen i försvaret, Andreas Granqvist.

Jag har tangerat ämnet förr eftersom jag följt svenska förbundskaptener nära sedan Lennart Nymans dagar på 60-talet, via Orvar Bergmark, Åby Ericson, Laban Arnesson, Olle Nordin, Tommy Svensson, Lasse Lagerbäck, Tommy Söderberg, Erik Hamrén och Janne Andersson. 

Numera dock inte lika närgånget som när jag som Sydsvenskans krönikör for land och rike runt så fort det lyste gult och blått. Men jag har stött på frågan många gånger; hur vet och känner man när det är dags att bryta förlovningen med en kär lagmedlem och med fingertoppskänslans hjälp hitta den som är bäst för dagen.

Hur mår Granqvist?

Landslaget är ingen konstant. Inget klubblag med lång kontinuitet - även om det förstås är ett idealtillstånd - ingen fri himlakropp som rör sig av sig självt i universum oberoende av vad som faktiskt händer och sker här och nu på jorden.

Andreas Granqvist är inte Allsvenskans bäste innerback just nu. Jag har i varje fall sett två som är bättre och i just det spel som är Granqvists. Rasmus Bengtsson i Malmö FF och Markus Danielsson i Djurgården. I truppen finns dessutom Pontus Jansson och Filip Helander som inväxande mittbackar, denna eviga nyckelpost i ett lag. 

Granqvist har lämnat den internationella fotbollen, han har gjort ett varv i Superettan, han har dragits med skador som påminner om lång och varaktig söndring, han spelar i ett uselt allsvenskt lag i en klubb med ständiga ekonomiska problem och där Henke Larsson - lite överraskande återtagen som tränare - nyligen hoppade av efter bara några matcher för att han inte pallade den hårda och skoningslösa kritikerkår som kastar sig över vem som helst på sociala medier. 

Visst, ”Granen” växer i en näringsrikare biotop när han kommer till landslaget, i HIF är hans arbetsbörda och hans ansvar alltför betungande.

Inte lätt mot Norge

Men det var egentligen inte det fortsatta förtroende för Granqvist framför mera formstarka spelare som jag främst vände mig emot utan Janne Anderssons svar på frågan: hur man vet när det är dags att avpollettera sina favoritspelare och pröva något nytt.

”Känner spelarna att de inte räcker till skall de inte vara med.”

Hur många spelare genom åren har ringt sin förbundskapten med en vädjan; snälla, tag inte ut mig i landslaget, jag räcker inte till längre.”

Jag har fått för mig att det är precis den operationen som förbundskaptenen själv måste göra i rätt tid och med skarp och obeveklig skalpell även om det gör ont. Hos både doktorn och patienten.

Sverige skall möta Färöarna på konstgräs i regn och blåst (utgår jag ifrån) ute i Nordatlanten den 5 september men skall naturligtvis vinna den matchen med vilka innerbackar som helst.

Värre blir det mot Lasse Lagerbäcks Norge på Friends tre dagar senare. Norrmännen med några nya intressanta, unga anfallare band annat och en lantbruksutbildad landslagschef som minsann vet hur en svensk slipsten skall dras. Det blir inte lätt.

Många frågetecken

Frågetecknen är många. Hur mår målvakten Robin Olsen utan speltid och i kontraktskonflikt med Roma? Hur djupa spår lämnar frånvaron av de senaste landskampernas kanske bäste svensk, Viktor Claesson, och skadade vänsterbacken Ludwig Augustinsson efter sig? Kommer någonsin den evige reserven John Guidetti ifatt förväntningarna och sitt eget självförtroende? När gör Marcus Berg mål? Jag såg honom, nästan obefintlig så när som en missad chans på slutet i Krasnodars fullkomliga kollaps (0-4) mot Olympiakos i Grekland och det gick tydligen inte bättre i returen. Där har han inte gjort ett mål på sju matcher och jämförs med ett - träd. 

Kapten Andersson och hans adjutant förlitar sig på enheten, laget, sammanhållningen, det taktiska mönstret, lojaliteten, kontinuiteten. Det har fungerat många gånger men brast rejält vid 3-0-förlusten senast borta mot Spanien. 

Hammarby bästa laget

  • Vågar han ge Maumer Tankovic, allsvenskans kanske bäste spelare i år, chansen?
  • Tankovics Hammarby kan vinna allsvenskan och spelar i varje fall den bästa fotbollen av alla lag just nu. 
  • Tre Stockholmslag i toppen på allsvenskan inför höstspurten; när hände det senast? Jo, det höll till slutet 2001. Hammarby vann på 48 poäng, Djurgården tvåa på 47 poäng, AIK trea, 45 poäng.
  • Malmö FF bör bli enda svensk lag i gruppspel ute i Europa - men det kommer också att kosta klubben guldet.
  • I överraskningen Göteborg finns just nu den hetaste allsvenske målskytten, pånyttfödde Robin Söder, som gör mål i varenda match; men Allsvenskan är lågt värderad på Janne Anderssons rankinglista.
  • Hur säkert är det att Alexander Isak är framtidens lösning på landslagets måltorka mot storinternationellt motstånd. Vi har inte fått något svar ännu.
  • Apropå norsk fotboll: Såg Rosenborg - Skandinaviens internationellt överlägset bästa lag med elva gruppspel i Champions League mellan 1995 och 2007 - göra en alldeles utmärkt match men åka ut i play off mot Dynamo Zagreb. Det är det bästa internationella klubblagsspel jag sett i år av ett nordiskt lag.

Sverige mot Norge 8 september på Friends. En rysare känns det som.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

En representant för den utländska sponsor som ska rädda ÖFK:s existens med en gåva om 15 miljoner kronor förnekar i lördagens Expressen all kännedom om en sådan transaktion. Senare på lördagen presenterades ett uttalande på klubbens hemsida under rubriken ”ÖFK ochPuls8 gör ett gemensamt uttalande".

66-årige Lasse Diding, välkänd i Varberg som mångmiljonär, kommunist , fastighetsägare och tidigare hotelldirektör får rubriker eftersom han vill köpa namnet på stans bästa fotbollsarena, gamla traditionella Folkbergsvallen  och  döpa om den till Leninstadion

Diding  har redan en Leninstaty som han vill ställa vid fotbollsarenan i Varberg – lagom till den allsvenska arenan.

Det var som en saga. Lilla Åby-Tjureda gjorde på tre år en blixtresa till elitserien i bandy. Byggde rekordsnabbt och rekordbilligt en hall för 43 miljoner kronor som stod klar till premiären. Allt var glädje, hurrarop och applåder. Men alla sagor slutar inte lyckligt. Laget kom toksist i elitserien.

Så frågan är vad som händer? Blir det en snabbresa nedåt nu?

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Han kunde inte ens drömma om vad som skulle hända. Men det är han själv som med idéer, målmedvetenhet och mycket arbete ligger bakom allt.

Andreas Ottermark är ett bevis på vad målmedvetenhet och entusiasm kan åstadkomma.

Han äger nu ett företag som 2020 beräknas omsätta 200 miljoner. Och som har en tillväxt om minst 50 miljoner per år. Jo, faktiskt, sådan framgång har ISP Sport & Marketing.

Han lever ensam i dag och på existensminimum med en skuld hos Kronofogden på 20 miljoner kronor. Hustru och barn har flyttat och han tvingades lämna hus och jobb, men har nu varit spelfri i 20 månader och ser, trots all bedrövelse, en fortsättning på livet.

På ett år omsatte han 200 miljoner hos spelbolagen, han som knappt hade köpt en trisslott tidigare… Nu berättar han allt i boken Lukas Betting. Inte minst hur lätt det är att bli spelmissbrukare.

EBU, Europeiska radio- och TV-unionen, har säkrat både en förlängning och ett nytt avtal med  Internationella skidskytteförbundet. Ett kontrakt som gäller fram till 2026, med en möjlighet för IBU och EBU att förlänga ytterligare fyra år. Det innebär att det blir fortsatt mycket skidskytte i SVT.

Juventus betalar Atalanta runt 365 miljoner kronor för Dejan Kulusevski, men hans moderklubb får varken utbildningsersättning eller solidaritetsersättning. 

Och det är helt i sin ordning. Så märkliga är fotbollens regler.