Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

Dan Perssons blogg

Sällanbesökarna ger störst intäkter

Fullsatt och slutsålt - drömmen för en arrangör, men vägen dit är krokig. Foto: TT

 

Ticket Technology Forum pågår i London. Dan Persson är på plats, det här älskar han och i sin rapport berättar han varför vi andra berörs av det som framkommer.

Arenabiljett och kulturbiljettbranschen i Europa träffas en gång per år på Ticket Technology Forum. Det är den perfekta platsen för mig att vara på, ett nördarnas paradis. Trebokstavskombinationerna flyger genom luften och det framstår som trendigt med flera par glasögon.

I Sverige säljs det biljetter till sport, konserter, festivaler för ca 6 miljarder per år. Lägg till ca 2 miljarder i konsumtion under eventet och ca 20 miljarder i omsättning på resor, boende, restauranger och shopping som eventet genererar så är det här en industri som är viktig att följa.

I Europa är siffran högre även per capita. Det är en konsekvens av att vi är för få per kvadratkilometer i Sverige. Belgien med samma befolkning och ca fem procent av ytan har genomgående ca tio gånger fler människor inom samma avstånd från arenan (om nu någon räknar och inte får det att stämma beror det på att vi har ett antal kluster med mycket folk och ett stort område helt utan arenor). 

Inte köpas, de måste säljas...

Det är motstridiga bilder. Det finns två utställare som marknadsför printers och ser den tryckta/printade biljetten ”as a part of the experience” medan andra pratar om att i framtiden som började i går så är alla biljetter helt virtuella och finns i våra mobiler medan printade biljetter antingen inte finns eller kostar 20 kronor extra. 

Den genomgående trenden här är det jag skrivit om i några år nu - eventbiljetter kommer inte i framtiden inte att köpas i samma utsträckning. De måste säljas.

I Sverige har vi sålt biljetter till företag och VIP-kunder medan publiken köpt dem. Det måste vi ändra på och biljettföretagen är bland de aktörer som skall ge arenaoperatörerna verktygen att göra så.

Går inte att hänga med

Teknikleverantörerna och ett mindre antal professionella aktörer ligger numera inte före de publiksegment som benämns som early adopters medan den minst förändringsbenägna delen av publiken och de minst kunniga arenaoperatörerna ligger hopplöst efter. För publiken handlar det om naturliga generationsskiften och för de arenor som inte utvecklas fort nog om ökade förluster.

I synnerhet på mobilområdet går utvecklingen så fort att det i praktiken inte går att hänga med. En enkel slutsats är numera att allt som ni gör för att ni gjort det förut med stor sannolikhet skapar lägre intäkter. 

Kan vi repetera och försöka läsa samma mening igen lite annorlunda formulerat. Det är troligt att allt vi gör på samma sätt som 2012 med stor sannolikhet skapar lägre intäkter.

Så annorlunda förändringstakt

Orsaken är att en växande del av befolkningen ändrar beteendemönster i en ökande takt. Det nya som ställer många modeller på huvudet är förändringstakten. Det tog 30 år innan 80 procent av befolkningen hade radio. Det tog 20 år innan 80 procent hade tv. Innehav av dator från första PC:n i slutet av 70-talet till 80 procent tog 20 år. Det tog åtta år innan 80 procent av svenska 11-åringar hade en smartphone. 

Det vi tror oss veta idag är följande:

• Live sport attraherar och fortsätter att attrahera.

• Andelen hard core-supporters minskar sakta men stabilt.

• Utanför hard core-supporters är kraven på bekvämlighet, kvalitet och tidseffektivitet ökande.

• Sällanbesökare är värda två-tre gånger så mycket som frekventa besökare i intäkt per utnyttjad matchstol.

Vi vet också att:

• Vi vill att besökarna bokar tidigt, via nätet (dator mobil)

• Pappersbiljetter är olönsamma och har stora dolda kostnader.

• Biljetter som säljs vid arenan i direkt anslutning till eventet innebär att vi saknar kontroll över vårt eget event.

• Det finns en mycket stor diskrepans mellan vad besökarna kan tänka sig betala och det pris som satts för eventet, detta åt båda håll, men mer uppåt än nedåt.

• Rabatter är ett långsamt sätt att begår självmord.

• Om x antal år kommer ingen säga sociala media, vi kommer bara säga media.

Det vi lärt oss idag tisdag på konferensen är utifrån ovanstående följande:

Framgång   Nedgång

Mobilen som kanal                Pappersbiljett

Sociala media                      Traditionell marknadsföring.

Egen relation med kunden   Känner inte individen

Proaktivitet                           Reaktivitet

Min slutsats är följande

1: Det finns mycket goda möjligheter att öka intäkter för branschen.

2: De som inte förändrar sig, agerar och satsar kommer att förlora pengar.

Med tanke på hur snabbt utvecklingen går borde jag spara den här krönikan, ta fram den om två år och peka på de fyra som agerat och ökat intäkterna och de 40 som inte agerat och förlorat. 

Den stora frågan är självfallet varför så många väljer att tillhöra förlorarna, vilket varje beslut att inte satsa, inte förändra innebär. Idrott i allmänhet och kommersiell idrott i synnerhet handlar trots allt om att vinna.

Nu förvandlas Friends Arena

Operakällarens Stefano Catenacci, t v, ska stå för matkoncept och menyer i två nya restauranger på Friends Arena, vilket förstås gläder Thomas Perslund, Friends vd.

 

Nu sprids ett allt större ljus över nationalarenan. Friends Arena byggs om, förstärks och presenterar nyheter. Det finns hopp för ”Nya Friends”.

Vi som är väldigt gamla växte upp med rätt grymma sagor. En av dem var ”Den fula ankungen” av den berömde dansken H C Andersen. Den handlar om avskyvärd mobbing för att man inte är snygg nog och tyvärr har den gode H C skrivit en saga som är relevant även i modern tid om vi skall tro medieuppgifter om hur dagens ungdomar har det.

I just den här sagan slutade det dock bättre än man trodde när man ljudade sig igenom sidorna i början på 60-talet och grät lite på vägen.

Anpassningar

Jag tror vi börjar se samma utveckling när det gäller Friends Arena. Det är en lång väg att vandra men riktningen gör mig glad och man tar flera steg som skapar en bättre upplevelse för kunderna och ökar intjäningsförmågan för Friends.

Ett 30-tal loger byggs om till lounger på plan C och ger ett helt annat välkomnande med ny design och inredning. 

De ombyggnader som sker och ändringar av hela servicekonceptet skapar en arena som bättre kan hantera den moderna publiken. Lagardére som ny operatör har både med sig annan kunskap och kontakter runt event som skapar nya förutsättningar. 

Nu är det också officiellt att man öppnar två nya restauranger som drivs av Nobis (operakällaren) som också levererar mat till loger. En och annan klackmedlem kan ha svårt att se Operakällarens käk som del av sin arenaupplevelse men här finns det all expertis i världen som bekräftar att det här är rätt väg att gå.

2017 blir första riktiga året

Sedan är det här en långsam process. Min bedömning är att Friends Arena har 2017 som sitt första ”riktiga år”. Då först har man alla förutsättningar för att leverera i både antal event, typ av event, service på arenan och infrastruktur.

Här bör dock noteras att Stockholms trafikinfarkt självfallet skadar både Friends och Tele2. Upptagningsområdet för arenorna blir mindre eftersom boende på fel sida staden kan räcka för att välja bort ett event om man inte tillhör den absoluta kärnmålgruppen. 

Om någon vill få besked om hur kloka och stödjande Stockholms stad är, ni vet de där som i reklamen kallar sig ”eventstad i världsklass”, kan ni fundera på det kloka i att stänga norra länken den 14:e när Tele2 kör bandyfinal och Friends har Mello. 

Bröderna Paulsson har agerat

I höst kommer Mall of Scandinavia att öppna. Det tillsammans med framgångsrik försäljning av bostäder och kontor gör att området blir levande med människor som rör sig hela tiden. Arenapsykologi är enormt viktigt och med Mall of Scandinavia får man det upplevelsecentra som 12 Stockholm gör för Tele2.

Under 2015 och 16 förväntas också ägarförändringen fortsätta, dvs Svenska Fotbollförbundet minskar sin andel till ca 10 procent i bolaget som äger arenafastigheten. Förbundet anser det vara en bra nivå och även om det kan diskuteras klarar man av sin andel av förlusterna

Det finns anledning att ge cred till bröderna Paulsson, huvudägare i Peab och Fabege. De har tagit ett ägaransvar utöver det vanliga. De råkade dessutom ut för en okunnig, mediakåt åklagare, som helt utan grunder åtalar dem för bestickning och Reinolds för mutbrott. 

Längtan efter T-bana

Infrastrukturen blir bättre, under 2016 börjar vägnätet bli klart. Att våra politiker gjort om E4 till en p-plats stora delar av dygnet lär vi få leva med men närområdet blir bra. Perfekt blir det först när T-banan invigs.

Friends behöver nu några år med bra event för att ändra bilden som media har skapat. Man fick ingen bra start med fördyringar, det felaktiga mutåtalet och all rapportering runt förluster under startåren. Översvämning, bengaler och annat har förstärkt. 

När det gäller skälen till förlusterna under uppstartsperioden så blev de ett problem enbart för att Lars-Åke Lagrell påstod de inte skulle bli så stora. Enda skälet till att mina beräkningar hamnade rätt var att det var uppenbart, inte att jag var speciellt skicklig.

Behövs fler event

Utmaningarna försvinner inte för att man får ordning på arena och närområdet. Arenorna behöver fortsatt inflyttning till Stockholm, fungerande trafik och en bra kollektivtrafik. De stora utmaningarna handlar om att nå en sällanbesökspublik som är stor nog och väljer att konsumera mycket. Hard core fansen är ingen grupp som skapar lönsamhet.

Sedan behöver vi fler event. Stockholm behöver dubbla mängden event som dessutom skall vara på sådan nivå att de drar bra med folk. 

Men det är skönt se att Friends utvecklas i rätt riktning och får förutsättningar att bli en attraktiv arena. Nya restauranger med Operakällaren är ett av många positiva steg framåt.

Det blev fel, rejält fel!

En ishockeymatch på Hovet har helt andra villkor än en match ute i landet. Förhållandet mellan klubb och kommun skiljer sig avsevärt. Foto: Tomas Oneborg, TT

 

Stockholmshockeyn lever under hela andra förutsättningar än klubbarna ute i landet. Men sällan avslöjas villkoren och skillnaderna. IA:s Dan Persson gör ett försök.

Det finns saker man inte skall göra för att risken är för hög att utfallet blir fel. Anmäla sig till Vasaloppet en fredagskväll, lära sig om nationalekonomi på Sverigedemokraternas eller Vänsterpartiets hemsidor, köpa billigt vin, betta på att Spurs hamnar före Gunners eller vara sportreporter på Aftonbladet och räkna på kommunal s.k. doping inom ishockey.

Väsentligt skilda villkor

Häromdagen hade Sportbladet ett antal artiklar med olika modeller av uträkningar där det inte bara blev äpplen och päron samt en och annan fruktsallad utan i praktiken så att en felräknad fruktsallad jämfördes med inköpet av ett flygplan.

Ja, Stockholmshockeyn har inte samma förutsättningar. Det var den enda punkten de hade rätt på. Det skiljer ca 60 miljoner i omsättning mellan medianlaget i SHL och Stockholmslaget. Det är en annan problembild. Vi riskerar ett läge där Stockholm inte har något elitlag vilket drabbar alla hårt.

Göteborg är en egen historia av Sven Dufva-modell där staden ger och slår ihjäl med samma varma själ. Frölunda förlorar ca 40 miljoner kronor i möjlig omsättning, men har en aktör som hjälper dem varje gång. Jag har för övrigt ett eget förslag på hur de bör förändra modellen som jag gärna tar på kammaren med Frölunda och kommunen.

Förhållandet klubb - kommun

Men till det väsentliga, vi har fyra områden där det föreligger ekonomiska transaktioner mellan ishockeybolag och kommun:

  • A: kommunen äger en arenafastighet som går med förlust. Det är naturligt. 93 procent av Europas arenor är offentligt ägda och går med förlust när den beräknas som kommersiell fastighet. De första offentligt finansierade arenorna för 2700 år sedan gick också med förlust. De flesta arenafastigheter inom SHL genererar en samhällsekonomisk vinst. Jag har inte räknat på alla men ännu inte hittat någon som inte fyller det kravet. De finns i bandy och fotboll men inte i ishockey på SHL-nivå. 
  • Hyran Hockeyklubben kan betala för att driva arenan/eller per match om kommunen driver arenan saknar relation till investeringen i arenan. Arenan är liksom vägar, badhus, bibliotek, teatrar lönsamma på annat sätt än 8 procents avkastning på investeringar. 
  • Att som Sportbladet ta med dem och ”glömma” att Stockholms Stad har förluster för Hovet (men tjänar pengar på intäkterna som arenorna genererar) är inte i linje med grundläggande principer om publicistisk verksamhet...
  • B: Alla landets kommuner betalar ideella föreningar bidrag så de har råd att hyra plan för ungdomars träning. Kommunen sätter ett maxpris där orienteringsklubben får lite, golfklubben inget (de har aldrig förstått att de har rätt till bidragen) medan fotboll, ishockey får mycket. Här får alla samma. När Sportbladet tar med de här bidragen förlorar de mitt förtroende. En hockeyförening med många ungdomar är mer dopad än en förening med få ungdomar, enligt Sportbladet. Det är kodumt.
  • C: En del kommuner betalar för att vara sponsor. Luleå kommun sponsrar Luleå Hockey med 200 000 i år och höjer det till 300 000 kronor nästa år. Skellefteå Kraft som säljer ström till villaägare i hela landet sponsrar Skellefteå Hockey med några miljoner. Som andel av deras vinst är beloppet lägre än vad andra företag lägger på sponsring. 
  • D: när kommunen hyr arenan för att exempelvis ha en mässa eller Mello så betalar man hyra för detta. Här finns marknadspriser som aktörer som Live Nations som global aktör skapar. 
  • Det för alla hockeyklubbar gemensamma problemet är då att Stockholmshockeyn inte får samma förutsättningar. Om Sportbladet inte förstår skillnaden mellan olika bolag och förening som äger bolagen ur ett bokföringsmässigt perspektiv så är det trist. 

Trist att många blir övertygade

Problemet är då att flera miljoner som ser ingressen på Sportbladets hemsida tror att det är sant.

Hur nu någon mediakonsument år 2015 kan tro att något som står i media är sant? Jag försöker som skribent på IA att säkerställa att det finns fakta som backar mina påståenden och jag skriver aldrig för att få fler läsare, men det finns alltid någon med annan åsikt som kan hitta en annan vinkling så det jag skriver är aldrig sant eftersom sanningen inte finns.

Det Sportbladet lyckas med i sina artiklar är alltså inte ens en fruktsallad. Det är så bedrövligt att jag inte vet vad jag skall säga.

Jag är beredd att här och nu göra en deal med den i övrigt förträffliga sportredaktionen på Sportbladet. Jag lovar att aldrig någonsin beskriva vad som hänt på planen eftersom jag inte förstår sådant om de lovar att aldrig någonsin försöka räkna på saker utan att förstå skillnaden mellan balans och resultaträkning. 

Använd miljarderna bättre

Fler måste göra mer, påhejade av idrotten som kan ersättas med pengar från Friskvårdsavdraget som ändå inte fungerar, menar Dan Persson. Foto: TT

 

Idrotts- och folkhälsoministern intervjuades i P1 morgon. En av frågorna var om Friskvårdsavdraget borde avskaffas. Svaret var Ja, dvs det formulerades som att man gör en översyn, men det är samma sak i slutändan.

Jag har drivit frågan i ett par år med samma argumentation som Gabriel Wikström använde sig av.

Större kostnader hotar

Friskvårdsavdraget minskar primärt kommunernas intäkter med 1,5-2 miljarder eller en dryg promille av statsbudgeten. Det är en liten peng för staten men lika mycket som hela det statliga stödet till idrottsrörelsen.

Vi har en gigantisk utmaning vad gäller folkhälsa som beror på att vi rör oss för lite. Mer symboliska politiska beslut som att inte tillåta s.k. gårdsförsäljning av vin och förbjuda rökning på uteserveringar ger inga folkhälsoeffekter. 

Det finns fyra områden som tillsammans rör sig om gissningsvis 100 miljarder i tillkommande framtida kostnader där fysisk aktivitet är en bevisad verksam medicin. SKL (Sveriges kommuner och landsting) varnar för fördubblad kommunalskatt för att klara vård och äldrevård i framtiden. 

Unga som inte har utbildning har en negativ trend och innebär stora hot mot framtida tillväxt och tiotals miljarder i uteblivna skatter och kostnader. Att halvera tiden från ankomst till landet till arbete eller godkänd utbildning minskar samhällets kostnader med några miljarder per år.

Klara argument

Fördelarna är många:

• Barn och ungdomar som idrottar klarar skolan bättre, får jobb lättare och minskar problemet med barnfetma.

• Vuxna som idrottar är friskare och belastar sjukvård och försäkringssystem mindre.

• Äldre som idrottar har en väsentligt kortare period mellan fullt frisk och död, dvs bättre livskvalitet och här kan det handla om upp till miljoner per individ i minskade kostnader för samhället.

• Idrotten är ett av de bästa områden för att förbättra och påskynda integration.

2 ineffektiva miljarder

De 2 miljarderna som Friskvårdsavdraget handlar om är ett väldigt ineffektivt stöd. Initialt så hade det en god och förväntad effekt. Det ökade antalet som idrottar. Idag är den effekten i stort sett noll.

Avdraget används av två grupper - privatanställda tjänstemän som skulle idrottat i alla fall och idrottar +2 gånger per vecka för egna vinster i form av hälsa, vikt och balans i livet samt de som köper årskort och sedan utnyttjar det mindre än 20 gånger per år.

Effekten på folkhälsan är i stort sett lika med noll. Absurditeter där stora sporter som golf och ridning är undantagna minskar förståelsen för modellen.

Intäkter blir besparingar

Då är frågan hur de här 2 miljarderna i uteblivna intäkter för kommuner kan göras om till stora besparingar för samhället och ökad livskvalitet och bättre förutsättningar för medborgarna?

Med generalisering och mycket kortfattat ser problemen ut som följer:

Den välmående medelålders medelklass som vi tillhör tränar, har råd att träna och prioriterar träning. Våra stillasittande jobb gör att vi borde röra på oss dagligen i minst 30 minuter men det kommer vi att göra när vi förstått hur viktigt det är. Vi är inte problemet. Våra barn tränar också och de har idrottat som unga.

Träning en klassfråga

Träning och hälsosamt liv har blivit en klassfråga.

De som inte tränar är i alldeles för stor utsträckning (undantagen är många och jag blir glad över att antalet unga invandrare ökat så mycket på vårt gym) är följande grupper:

• De med låg utbildning

• De med låga löner

• De arbetslösa

• Invandrare (i synnerhet de äldre).

I de här grupperna har vi också i stor utsträckning missbruk och dåliga matvanor som ger tillkommande negativa effekter.

Måste finnas morötter

Här finns också utslagningen av barn och ungdomar från idrotten av ekonomiska skäl. Över tid minskat samhällsstöd, krav på ökad kvalitet och ökad professionalism inom idrotten har höjt kostnaderna och gjort föräldrarna till kunder.

En ersättning till föreningar för kostnader för tolkar och ledare för flykting/invandrar ungdomar skulle få en direkt positiv effekt på många områden och kan startas direkt men i övrigt finns det goda skäl att börja med att ge medel till idrottsrörelsen och deras kommersiella kamrater för information och kommunikation. 

Ersättningen ska anpassas efter hur många nya kunder som kommer i träning. Här är det folkhälsa som räknas så självfallet måste alla kommersiella aktörer få samma möjligheter. Vill regeringen stötta ideella föreningar så får det gå på en annan budget.

Många fler måste motiveras

Det långsiktiga målet måste vara att +80 procent av befolkningen tränar. Det är inte så högt som det låter. Vi är åtskilliga som tränar redan idag och sedan kan väl föräldrar till barn i ålder 2-7 anses få tillräckligt med motion även utan gymbesök. 

Min tes är att hälften av föreningarna kan skapa nya intäkter och få fler medlemmar samtidigt som Sverige tjänar enorma summor.

Kombon av information till alla och personliga incitament för de som behöver det mest måste vara vägen framåt. 

Just do it.

Mycket värt, mer än en Mercedes

Dan Persson ska börja motionera på allvar. Träningsprogrammet är fastställt och än så länge är han disciplinerad.

 

Jag har anmält mig till Midnattsloppet i år. Det finns två skäl. Dels för att den här typen av event växer så det knakar och har blivit en miljardindustri och jag behöver förstå mer om drivkrafterna om industrin. Dels för att det ger mig motivation att träna mer vilket förbättrar min hälsa och minskar min vikt, nog så viktigt för välbefinnande. 

Medan traditionell föreningsidrott tappar så växer den här genren med +10 procent per år. Jag skall i ett antal krönikor försöka ta reda på varför. Jag skall försöka bevaka och förklara varför vi glatt och villigt betalar för att springa, cykla, åka skidor och simma.

Midnattsloppet Nordic AB ägs av Hammarby Friidrott som genomför fyra lopp per år Stockholm, Malmö, Helsingfors och Göteborg. Samtliga under fyra helger i rad i augusti-september.

1982 var första året. Nu springer totalt ca 70 000 människor något av de fyra loppen. Midnattsloppet är ingen elittävling, fakta är att tiden för de fem procent bästa är sämre idag än för 30 år sedan. 

Mera samba och city

Midnattsloppet är heller inte frågan om att klara den tuffa utmaningen som Vasalopp; Lidingölopp eller Vätternrunda. 10 km kan de flesta med lite träning ta sig runt. 

Midnattsloppet är mer samba, citynära, fullsatta trottoarserveringar, musik. Det handlar om att nå mål i sin komfortzon snarare än att nå en elitnivå. Det är mer av Sveriges nyttigaste mingel än en idrottsprestation och det är förmodligen den viktigaste framgångsfaktorn.

För mig såväl som för den stora gruppen deltagare är syftet att skapa motivationen som ger den där extra träningsrundan per vecka, den lite längre träningsrundan varje gång och den vägen förbättrad kondition, förbättrad hjärta/lungfunktion och specifikt för mig mindre vikt. 

Beviset på prestation  

De här loppen såväl som tjejmilar är upplevelsepaket med musik, på midnattsloppet sitter familj och vänner på uteserveringar med dryck som är åskådaranpassad och hejar och efter målgång finns det belöningar på något av Södermalms alla vattenhål. Det är ett framgångsrikt koncept för en nyttigare fest.

Det är självklart så att Midnattsloppet som bolag skapar mer folkhälsa än vad Hammarby Friidrott som förening klarar av. 70 000 människor som tränar tre gånger i veckan i sex månader eller mer är +5 miljoner träningstillfällen.

Drivkrafterna som gör att alla de här loppen fylls till sista deltagare är enkla att förstå. Tröjan och diplomet ger oss ett kvitto på att vi genomfört något.

Det är värt något

En växande bakomliggande drivkraft är förändrade statusmarkörer. När pappa på 70-talet kom hem med en ny bil var hela gatan närvarande för att beundra underverket. När vi parkerade en ny golf kombi på uppfarten i vårt medelklassgetto för några veckor sedan är det en fullständig icke händelse. 

En incheckning på Facebook på något häftigt ställe i världen eller för 40-åriga mellanchefer, att ha en svensk klassiker på hallväggen är däremot hårdvaluta, fullt i klass med en Mercedes 500 AMG på uppfarten. Hela samhället går mot upplevelser och från prylar som statusmarkörer. Konsumtionen rör sig i samma riktning. 

En del av succén bakom webbtjänsten knivbrev är att man som kund skickar signalerna till vänner om att man är så duktig på matlagning att vassa knivar är viktiga. Det är skälet till att den bara marknadsförs via sociala media.

Tränar för att orka med alla måsten

Nästa drivfaktor är hälsa på ålderns höst. Våra ”bucket lists” över vad vi skall göra som gamla har växt från noll på 70-talet då den tidens pensionärer var nöjd med att kunna bo kvar och sitta på en köksstol innan man som man dog fem år senare till dagens 100-punktslistor med besök i alla världsdelar med strapatser och upplevelser.

Klart som korvspad att man måste ha god hälsa då och det är anledningen till att så många tränar så mycket i grupperna 45 år och uppåt. För de yngre så är nya skönhetsideal en viktig del av drivkrafterna, träning är ett oskrivet krav från arbetskamrater och vänner. Det är så man skall leva idag ungefär som man skulle gå i kyrkan på 50-talet.

Det finns helt enkelt en ständigt växande målgrupp som vill köpa tjänsten springa, cykla, simma, åka skidor i organiserad form.

Det lite trista är att arrangörerna inte utnyttjar den kommersiella potentialen fullt ut, men det återkommer jag om.

Nu är det hög tid att börja träna.

Bojkotta fotbolls-VM och Putin!

Rysslands president Vladimir Putin, tredje vänster, och FIFA: s president Sepp Blatter, fjärde vänster, lyssna på Moskvas borgmästare Sergej Sobyanin, andra vänster, vid en modell av Luzhniki Stadium i Moskva där VM-finalen är tänkt att spelas vid VM 2018. Till vänster är Rysslands idrottsminister Vitalij Mutko. Foto: TT

 

Det är väldigt trist att komma till slutsatsen att EU nu bör ta beslut om att inte medverka vid ett Fotbolls-VM i Ryssland 2018. 

Den svenska grundidén är att inte blanda ihop idrott och politik. Det var en lysande idé i ett samhälle som vi har lämnat bakom oss,

Hög risk för krig

Vi befinner oss i ett läge där det tyvärr är en hög risk för att det pågår krig i Europa 2018. Sannolikheten får bedömas som hög när det rullar in ryska stridsvagnar i Ukraina trots den s.k. vapenvila.

Tre år är en evighet i politik och världsekonomi. Hade någon för tre år sen påstått att 2015 skulle oljan kosta 50 dollar fatet, en ny terrorarmé skulle ha tagit kontroll över halva Mellanöstern och Ryssland skulle annekterat Krim och invaderat Ukraina samt att Malmö FF skulle göra 140 miljoner i vinst hade personen i fråga snabbt fått en skjorta med knäppning bak och ett boende utan handtag på insidan. 

Nuläget är att Putin struntar i de avtal han har skrivit på, hans planer verkar i nuläget omfatta allt som en gång i tiden ingick i Sovjetunionen, vilket då omfattar tre Nato-länder i Baltikum där även Sverige har gjort ensidiga åtaganden att medverka till försvar.

Vore ett hårt slag mot Putin

EU planerar för tillkommande sanktioner, det som finns kvar i verktygslådan innebär genomgående också kostnader och skada för EU. En beslut att fotbollslandslag från EU-länder inte får delta i matcher i Ryssland från nu och till och med 2018 skadar inte EU:s ekonomi. Det drabbar det diktaturkramande och korrupta FIFA vars sponsorförsäljning ramlar i bitar men det blir ett mycket tydligt och hårt slag mot Putin. 

Prestigeförlusten och det tappade ansiktet skulle ta hårt på en man som inte klarade av reaktionerna vid toppmötet i Australien. 

Ett beslut nu skulle i den bästa av världar kunna leda till att Ryssland agerar så att beslutet kan omprövas och då skulle några ryska lag bli utan Champions League och Europaspel i något år som enda effekt. 

Bill Shanklys oförglömliga ord

”Fotboll handlar inte om liv och död, det är mycket viktigare än så” är ett citat från Bill Shankly. För många fotbollsfans gäller den devisen än, men när liv och död blir bokstavligt och verkligt för nu dör oskyldiga civila dagligen och värden för fotbolls-VM 2018 är den som ger order om dödandet.

Den bristande rationaliteten i Rysslands agerande i kombo med spekulationer om Putins mentala hälsa och hans tydliga hot då han hänvisade till att ingen borde glömma bort vilken kärnvapenarsenal han satt på går inte bortse ifrån. Att EU såväl som Sveriges agerande inte gjort annat än att ge Putin underlag för beslutet att det är fritt fram att ta vad han vill ha gör inte saker enklare.

EU kan stoppa några oligarker till från att resa in i EU, det går att frysa vissa tillgångar, kapa kreditlinor för ryska banker och företag men det leder ingenstans. Nästa stora steg är att utesluta Ryssland ur SWIFT, dvs omöjliggöra penningtransaktioner som passerar en rysk gräns. Som ekonomiskt vapen är det avfyrat fullt jämförbart med ett massförstörelsevapen där reaktionen inte går att förutse.

En prestigeförlust 

En sanktion i form av bojkott av fotbolls-VM (och annan internationell idrott i Ryssland) skulle ur det perspektivet vara mer av prestigeförlust för Putin som person och inte skada den oskyldiga civilbefolkningen i den utsträckning en uteslutning ur SWIFT innebär.

Exakt hur besluten skall se ut rent tekniskt kan mer kunniga komma fram till. Det torde vara omöjligt för Svenska Fotbollförbundet att i strid med regeringsbeslut skicka landslaget till Ryssland om man nu lyckas kvalificera sig.

EU och UEFA bör självfallet agera för att VM flyttas till annat land. Vi ställde in mästerskap under både första och andra världskriget så prejudikaten finns. Ishockeyspelare från EU-länder bör självfallet inte heller kunna fortsätta spela i KHL. Det är Putins polare som äger lagen.

Det värsta som nu kan hända är att den här diskussionen blir helt ointressant för vi har ett större krig i Europa. För egen del så tror jag inte det händer men även om jag bortser från de som tjänar på sådant elände så är alltför många väldigt insatta alltför bekymrade för att det helt går att bortse ifrån.

Spelmarknadens vinnare och förlorare

Frågan är hur våra spelvanor ser ut i framtiden och vem som blir vinnare - inte bara bland spelarna utan också bland de bolag som anordnar spelet. Foto: Hasse Holmberg, TT

 

Hur framtidens spelmarknad bäst ser ut finns skilda åsikter. Men ATG har börjat agera och det det borde också idrotten göra.

Jag har tillbringat en stor del av måndagen på en konferens om hur spelmarknaden skall regleras i framtiden. En fråga som också är viktig för idrotten.

Han är tagen i örat

Ett par hundra deltagare lyssnar på alla från civilminister Ardalan Shekarabi  (han framträdde via video eftersom han fick barn i morse, dock utan frågor om hur man kan vara minister och ha en bebis) till flera föredrag om hur bra den danska omregleringen med spellicenser fungerar och varför media tycker spelannonser är bra.

Shekarabi var lite luddig, känslan att han är tagen i örat av Finansminister Margareta Andersson var däremot tydlig för alla närvarande. 

Min slutsats är att det inte händer något under den här mandatperioden. Mer initierade aktörer i branschen tror att det kommer en proposition under mandatperioden. 

Finansministerns alternativ

Regeringen har i nuläget inte budgeterade pengar till en utredning, frågan är svår och komplex så en utredning som i bästa fall påbörjas våren 2016 lär inte bli klar i tid. Nu erbjöd sig närvarande aktörer för de reglerade spelbolagen att finansiera utredningen men det prejudikatet lär inte regeringen vara beredda att acceptera.

Alla är dock helt överens om att det inte finns något alternativ till ett licensförfarande, dock är inte alla överens om vad ett licensförfarande innebär. Det politiker och branschen diskuterar är alltså när licenser införs och hur den regleringen ser ut.

Magdalena Andersson har i nuläget två alternativ. 

  • Att tappa lite i skatteintäkter varje år men under hennes förväntade period som finansminister (om hon nu inte gör en Sträng) kommer intäkten att vara betydande även på 7-10 års sikt. 
  • Att tappa mycket och få en osäker intäkt från den nya marknadens som kan utvecklas positivt framåt men inte behöver göra det.

Ett självklart val

I det här läget så väljer varje finansminister alternativ 1. Detta utan att ens behöva tänka efter. Det statsfinansiella läget under överskådlig tid gör att 5 miljarder är en smäll man inte är beredd att ta. Ett licensförfarande innebär sänkta skatter om ATG och Svenska Spel skall kunna konkurrera på lika villkor, och mera viktigt om det skall finnas någon av de utländska aktörerna som vill ha en licens.

Magdalena Andersson kan enkelt rida på Anders Borgs idé om majoritet i riksdagen. Finansministern har på detta område fler röster än riksdagen.

Dock lär diskussionen om en modell med spellicens mer eller mindre av dansk modell fortsätta. Det är då några frågor som bör hanteras vad gäller idrotten.

Inget monopol längre

Först kan vi då konstatera att det svenska spelmonopolet inte existerar mer än på pappret sedan tiotalet år. Utöver ett tjugotal legala aktörer inklusive Svenska Spel och ATG så har vi ett antal seriösa utländska aktörer vars marknadsandel växer lite varje år på i nuläget primärt ATG:s bekostnad.

För att då belysa aktörernas syfte kan vi utgå ifrån att de utländska aktörerna finns till för att göra sina ägare rikare. Inget fel i det. Privata företag är grunden för vårt välstånd även om just de här skattar väldigt lite och någon annanstans.

Svenska Spel skall berika svenska staten. ATG skall göra hästägare rikare (i en del fall mindre fattiga) genom att skicka sina överskott till hästsporten. Kombispel och de andra aktörerna inom A-lotterierna skall se till att socialdemokraterna vinner nästa val.

Klubblos misslyckande

Nya Klubblo var något så ovanligt som en aktör som skulle berika idrottsföreningar. De la ner verksamheten innan man ens kommit igång. Här bör idrotten lära sig vad som händer om man väljer fel partner och fel strategi. Lite ledsen blev jag att min krönika från i våras skulle bli sannspådd så fort.

Konkurrensen på spelmarknaden är stentuff. En stor del av intäkterna går åt till reklam som ökade med 70 procent 2014, det motsvarar +750 miljoner netto till media. 

Media är den stora vinnaren redan idag och blir det än mer på en avreglerad marknad. Ökad konkurrens ger alltid ökade kostnader för reklam och marknadsföring, pengar som då hamnar hos medieaktörer i nuläget då i många olika former. 

De tar av pengarna

På nätet tar tekniken och bolagen som driver tekniken en ökande andel av intäkterna. De här bolagen arbetar ofta på provision och tjänar mer om omsättningen ökat. 

Bakgrunden till att de utländska spelbolagen vuxit är enkel. De betalar nästan inga skatter och då kan de dela ut till spelarna än vad Svenska Spel och ATG har kvar till spelarna. Ett licenssystem med beskattning i Sverige innebär då att alla bolag med licens konkurrerar på lika villkor. Huruvida de utländska bolagen verkligen vill ha det här är den öppna frågan som ingen av dem svarar på.

Min tes är att de utländska bolagen valt att göra så lite som möjligt och inte tillhör de som driver på för licenssystem. Deras frånvaro på dagens konferens där alla andra var närvarande var talande.

Den som skriker högst

ATG är den aktör som skriker mest, dvs de anser sig vara mest drabbade medan Anitra Steen som ordförande i Svenska Spel fokuserar på det så kallade främjandeförbudet som har slutat fungera sedan flera år. 

Hur ser då effekterna på idrotten ut?

För hästsporten är det enkelt. Tappar ATG i volym så drabbar det hästsporten. Ökar man så får hästsporten mer pengar. ATG:s höga skattesats och förbud mot att utveckla fler produkter är hämmande. Här innebär regeringens brist på agerande att man skadar svenska intressen.

För resten av idrotten är Svenska Spel en stor sponsor, dels gentemot RF med 50 miljoner kronor som primärt fördelas till de 20 största föreningarna och de stora idrotterna. 

Inget fel i det. Här får man betalt för leverans och då blir det så. 

Idrotten måste mobilisera

De stora pengarna från Svenska Spel går till fotbollen, ett samarbete som funnits i snart 80 år. Ishockey och några av de största idrotterna får också en del. 

I övrigt ger Svenska Spel ingenting till idrotten och borträknat fotbollen är Svenska Spel idag en renodlad kommersiell aktör. Dvs deras sponsring skall vara lönsam.

Det vi kan konstatera är att nu måste idrotten agera.

Det finns inget långsiktigt alternativ till ett licensförfarande. RF kan inte leva kvar med åsikten om att monopolet skall försvaras. Det idrottens aktörer nu ska sätta igång är att ta fram förslag på hur idrotten och föreningslivet kan tjäna pengar på spel i framtiden och vara en del av den här marknaden. Gör man inte det så blir det inga pengar i en framtid.

Motionen som idrotts-Sverige borde gilla!

Huvudsport eller B-sport, oavsett, ungdomar ska syssla med flera sporter. Det finns inget tvivel på den punkten. Foto: TT

 

Mitt i mellanmjölkslandet kommer bandyförbundet med en motion om sommar och vintersäsong för tävlingar upp till 14 års ålder. Fantastiskt bra.

Läs också

Idrottens kollektiva självmord

Här är ungdomarna som tröttnar

Kravmärk barn- och ungdomsidrott

Jag har tillbringat några kvällstimmar medan hustrun tittat på Netflix med att läsa alla motioner till Riksidrottsmötet i maj. Kommer inte vara där själv då jag inte tillhör de som bjuds in och dessutom är bortrest men utfallet brukar gå att förutse.

Den som jag tycker bäst om är bandyförbundets om uppdelad säsong för ungdomar upp till 14. Mer om den nedan.

Så perfekt är inte idrotten

Den allmänna reflektionen är att det är 17 motioner. Producerade av fyra föreningar och 10 förbund. +2 miljoner medlemmar, +18 000 föreningar och 70 förbund har alltså tillsammans producerat 17 motioner. 

Det finns bara två möjliga slutsatser att dra

A: Det mesta inom svensk idrott är perfekt, några större förändringar för framtiden behöver inte göras.

B: Det är inte fler än så som tror att beslut på RIM kan förändra/utveckla idrotten.

Det är å andra sidan knappt några motioner till specialidrottsförbunden, distriktsförbunden och föreningsnivå vilket då självfallet minskar antalet som går hela vägen upp.

De största klarar sig utan

De största förbunden saknas med undantag av Korpen. Det tyder på att de i större utsträckning anser sig inte behöva RF utan har resurser att agera själv. 

RF betyder väldigt lite för dem ekonomiskt (bidrag relativt omsättning) och den solidariska modellen är försiktigt uttryckt bättre för de små förbunden. Det här är trist för idag har vi inte en röst för svensk idrott utan många där RF reduceras till att bli en röst för de små förbunden och den ideella modellen. Det är farligt och kommer på sikt skada idrotten som helhet.

Fäktförbundet vill ha kraftfull idrottspolitisk offensiv vilket jag stöder till fullo och har kunskap om hur man kan lyckas. Det har inte fäktförbundet om man läser motionen.

Hyfsat introvert

Mångkampsförbundet motionerar om att tydliggöra idrottens samhällsnytta, något jag också stödjer men argumentationen om vad och hur lämnar mycket övrigt att önska om målet skall nås.

Att idrottsföreningen Proletären avviker med sin motion om bojkott av Israel (den hade varit trovärdig om Ryssland, Qatar, Saudi, Vitryssland med flera länder funnits med) är inte oväntat. Besökte dem för en debatt för några år sedan och det var första gången sedan 1973 som jag debatterat med hammaren och skäran på väggen bakom mig.

I övrigt en del stadgefrågor och relativt intetsägande motioner skrivna av personer med ett hyfsat introvert synsätt, det som är Organisationssveriges största förbannelse. 

Det törs ingen ta i

Det är goda personer, med goda syften som inte vill annat än att idrotten i allmänhet och deras idrott i synnerhet skall ges möjlighet att växa med andras pengar. Det är med andra ord som vanligt.

Elefanterna i rummet som 51-procentregeln, bredare syn på organisationsform och utslagningen på grund av människor i utanförskap lyser med sin frånvaro.

Hotbilderna som Globalisering, Urbanisering och Digitalisering skapar likaså.

Det vettigaste av allt

Mitt i allt detta mellanmjölksland kommer då bandyförbundet med en motion som jag gillar. De vill ha sommar och vintersäsong för tävlingar upp till 14 års ålder. Sommarsporterna kan inte tävla på vintern och vice versa. Barn och ungdomar skall hålla på med flera idrotter.

De har tänkt, de har följt med i samhällsdebatten och de har förstått hur idrotten både kan anpassa sig till samhällets krav och samtidigt göra sig själv en tjänst.

Det är vetenskapligt bevisat att för tidig elitsatsning är negativt. Lika bevisat att ensidig träning leder till skador.

Deras motion skulle leda till bättre tränade 16-20-åringar med bättre motorik, ökat antal som stannar kvar i idrotten efter 13-14 där drop out talen accelererar, en positiv konkurrens om de duktiga som gör att alla måste bli bättre på att skapa glädje.

Ger så mycket mera

Gentemot samhället får vi året runt träning med bättre skolresultat, mindre barnfetma och ett mer tydligt breddfokus bland de unga. Tre viktiga områden som på sikt ökar samhällets förståelse för ungdomsidrottens betydelse. 

Den ökar också intäkterna för idrotten, både LOK-stöd med fler träningstillfällen och mer totala pengar från medelklassens föräldrar som gärna lägger någon tusenlapp per månad om barnen idrottar. 

Det är min förhoppning att den här motionen först får RS stöd och sedan bifalles på RIM. Det är min bedömning att den ändå röstas ned på grund av särintressen och förändringsrädsla, vilket då blir ett ytterligare bevis på det kortsiktiga tänkande som allt för ofta får råda.

Börje räkna så får ni se

Javier Fernandez, Spanien, under söndagens galauppvisning vid Konståknings-EM i Globen i Stockholm på söndagen. Foto: Claudio Bresciani, TT

 

Arenor är oftast lönsamma rent samhällsekonomiskt och skall vi jämföra vad de skapar bara via idrott i upplevelse kan kultureliten tryckas ner i skorna. 

Hemkommen från en dag på Globen och konståknings EM finns det anledning att fundera över hur viktiga event är i dagens samhälle.

Bara att addera

Globen levererar som vanligt, bra service, bra utbud och man möter massor med trevliga människor. Konståkning är ett av de för Sverige mer lönsamma eventen. 

Ca 4 000 personer från andra länder lägger fem dygn per person och spenderar ca 2 500 kronor per person och dygn på boende, mat, shopping, transporter och biljetter. Lite drygt 50 procent är skatter. 

Med 12 miljoner besök (idrott, inklusive kultur ca 20 miljoner), biljettpriser och tillkommande transporter, mat och dryck är event som vi har i tusental runt om i landet varje år viktiga för sysselsättning och tillväxt.

Mycket skäll, men...

Under de senaste åren har arenor skällts ut i media, det är tyvärr delvis mitt fel, eftersom min kritik av Friends Arenas ekonomi och ägarstruktur används av andra media för att kritisera arenor mer generellt. 

Det gör mig ledsen, för mig är arenor lika nödvändiga som avloppssystem när det gäller infrastruktur och väsentligt viktigare för att skapa glädje och skatteintäkter. 

När statsradion går ut med att kommunala arenor går med 400 miljoner kronor i förlust per år beror det på att de av för mig fullständigt obegripliga skäl inte räknar intäkter. Kan bero på att det handlar om media som kan ställa kronprinsessan Victoria till svar för vad hennes morfar hade för åsikter men inte är beredd att låta sig genomlysas för att få reda på vilka kollegor som var Stasiagenter.

Gigantiska plusevent

Konståknings-EM var ett perfekt genomfört event (beröm från internationella förbundet) 100 miljoner tv-tittare i nästan lika många länder som får se att Stockholm är ett bra ställe besöka, kronprinsessan på plats med man och barn (stalltips är att Estelle vill börja med konståkning nu). Det är samhällsekonomiskt gigantiska plusevent. 

Arenor är oftast lönsamma rent samhällsekonomiskt och skall vi jämföra vad de skapar bara via idrott i upplevelse kan kultureliten tryckas ner i skorna. 

Globen levererade idag, vi har förmånen av fina biljetter men jag lägger alltid en timme på att kolla på service och kvalitet för den vanliga besökaren när jag besöker arenor.

Globen är fortfarande två snäpp bättre än Tele2 i tid per köp i kiosker (och tre bättre än Friends) medan SHL-arenorna är snabbast. Men det fungerar väl även om jag är allergisk mot köer då en kö för mig är pengar som vill konsumeras men inte kan.

Prestation i världsklass

Ett event där alla applåderar prestation oavsett vem som utför prestationen är välkomnande, huliganer lös med sin frånvaro. Det var fantastisk stämning.

Konståkning är för mig en av idrotterna där den idrottsliga prestationen är högst. Mängden träning från tidig ålder och förmågan att göra det i princip omöjliga är högre än i flesta andra sporter. Det må vara vackert men det är prestation som är i världsklass.

Konståkningen, golfen med flera sporter lider av att kunskapsnivån hos betraktaren måste vara hög för att man skall förstå nivån på de prestationer man ser. Nu är konståkning till skillnad från golfen vackert så man kan titta i alla fall och det är en av de stora idrotterna på tv även om antalet mästerskap är få. 

Behöver flera stora event

Jag var rädd att ett litet, fattigt förbund som konståkningsförbundet inte skulle orka med sin roll som arrangör. De har överlevererat utifrån förutsättningar även om jag ser brister i försäljning och paketering som skulle ha kunnat skapa tio miljoner till. 

Här bör RF och Visita fundera på om inte en gemensam organisation som tar hand om eventen är en bättre struktur än att små fattiga förbund som saknar resurser skall minska intäkterna för alla eftersom de inte kan agera helt professionellt då de inte har resurser till marknadsföring och inte kan ta ekonomiska risker.

Men sammanfattningsvis tjänar Sverige som land pengar på event som konståknings-EM. Att det med systrarna Helgesson på fjärde och femte plats efter de oslagbara ryssarna blev en sportslig framgång också gör det bara roligare.

Vi behöver många fler stora event, i synnerhet sådana där vi har all infrastruktur. Några fler hoppbackar behöver vi inte.

Inte annat än logiska krav

Då är det bara att ta bakvägen ut, menar Dan Persson, när han synar SHL:s nya krav och de hårda villkor som gäller klubbarna. Foto: TT

 

Klubbar ”rasar” mot SHL:s nya ekonomiska krav. Jag tycker de är bra, men för låga. För kom ihåg, det här är underhållningsindustrin.

Det kommer också rapporter om att så kallade supportrar, dvs Ultras-grupper, protesterar mot SHL och de nya kraven. Det påvisar en viss bristande intelligens hos de här så kallade supportrarna eftersom SHL ägs av klubbarna och besluten fattas av klubbarna. Det finns inget SHL som separat organisation som bestämmer något. SHL gör det klubbarna bestämt.

I min bok är det enkelt. Älskar man Luleå Hockey (mitt exempel) är man med i Luleå Hockey. En förening med stadgar, värdegrund, demokrati, rättigheter och skyldigheter. Supporterklubbar är antingen i nära samarbete med klubben och delar värdgrund och beteende, då är det något positivt. 

Dödsskallar, ja, då är man borta

Börjar man ta fram loggor med dödskallar och kalla sig Ultras har man sedan länge slutat vara något positivt för föreningen. 

Här bör Växjö framstå som ett mycket bra exempel som sagt upp allt samarbete med sin Tifogrupp eftersom de inte förstått grunderna för beteende. Är tifo’s en omistlig del av arenaupplevelsen bör klubben arrangera dem.

När det gäller ekonomiska krav så är de till för att undvika ekonomisk doping och för att seriösa klubbar sköter sina åtaganden mot anställda samhälle och leverantörer. Eget kapital bör enligt min bedömning ligga på tio procent av omsättning, dvs i genomsnitt ca 14 miljoner kronor. 

Sedan kan man ha fyra år för klubbarna att ta sig dit. På åtta års sikt bör kravet sättas till 20 procent av omsättning.

Bara orter med fler än 60 000 invånare

Vi behöver rikare och stabilare klubbar om inte rekonstruktioner, ekonomisk doping och leverantörer och samhälle som förlorare skall bli utfall. Ökar man omsättning utan att höja EK så ökar affärsrisken och det drabbar andra.

Arena för 5 000 personer är lagom för högsta serien men bör följas upp med minst 30 kassaplatser, minst 300 sittande ätande, minst två barer med tillstånd. Däremot är minst 3 500 sittplatser för lågt ställt. Den siffran kan läggas på till 4 500 medan det inte bör finnas något krav på ståplats eftersom ståplats är det minst intressanta rent ekonomiskt

Vidare bör orten ha +60 000 invånare, tillväxt, högskola och en lokal BNP på minst 16 miljarder. Kan tyckas orättvist från klubbar på mindre orter med egna talanger som är duktiga, men så trist är det numera.

Hockey tillhör underhållningsindustrin

Vad har då det med idrotten ishockey att göra undrar äldre idrottsintresserad folkrörelsemedlem?

Ingenting är det enkla svaret.  

SHL är underhållningsindustri på miljardnivå och skall de behålla sin plats som topp tre i världen, höja snittomsättningen till ca 200 miljoner från dagens 140 och öka antalet unika besökare på matcherna från dagens cirka 700 000 till minst 1 miljon unika besökare så måste det finnas krav på företagen som bedriver verksamheten. 

Når man inte målen ovan riskerar man att tappa sin position.

Sen har en SHL klubb ett 60-tal anställda som skall ha trygghet, flera hundra leverantörer, pensionsavtal, skatter, långa avtal med fastighetsägare och banker. Det ekonomiska ansvaret överstiger vida det sportsliga.

SHL är föregångare

Jag är glad att SHL går före med att ställa krav på förmågan att leva upp till sina åtaganden gentemot stat, kommun, leverantörer, anställda och kunder. 

Vi skall ställa minst samma krav på en hockeyklubb i SHL som vi ställer på företag som skall bli långsiktiga leverantörer till företag och kommuner. 

De som ser det sportsliga som det viktigaste är trovärdiga i samma sekund som spelarna är ideella. Sedan är krav på soliditet enda garantin mot ekonomisk doping, ett otyg som vi måste göra oss av med. Då, men bara då finns förutsättningar för det sportsliga med hög kvalitet som gör SHL till en så fantastisk liga.

Men, det är bra av SHL och nödvändigt att gå före och ställa krav på ekonomisk stabilitet. Det gör mig glad.

Damkronornas bojkott av landslagsspel ger effekt – nu regnar ekonomiskt stöd över hockeyns landslagstjejer. Efter torsdagens besked av Svenska Ishockeybundet, där rätten till ersättning för förlorad arbetsinkomst, garanterades fortsatte pengaregnet under fredagen.

"Kommunerna har slutat planera för idrott och fritid"

Många var överens vid ett seminarium i Almedalen på onsdagen, där Riksidrottsförbundet och Tankesmedjan Movium presenterade  en ny exempelsamling som belyser utmaningarna att planera för social hållbarhet och plats för idrott..

Nog har intresset för damfotboll efter VM-succén blivit större. Damallsvenskans publiksiffror har ökat med 30 procent efter Sveriges bronsbragd. Nu finns det siffror på det. Före VM, då sju omgångar spelades, låg snittet på 751. I dag, efter sju nya omgångar efter VM är snittet uppe på 983. En 30 procentig ökning!

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Det finns nio företag med svensk bakgrund i årets Formel 1 serie, trots att det inte finns en enda svensk förare. Det visar Spomotion Analytics färska F1-analys. Antalet svenska företag har fördubblats jämfört med i fjol. 

Spelinspektionen har slagit till mot spelbolagen för andra gången i år. Nu är det fyra spelbolag som tillsammans får böta drygt 20 miljoner kronor. De har erbjudit vadhållning på matcher där de flesta är under 18 år. Det är förbjudet.

De tio namnen till det populära programmet Mästarnas mästare är klara. De tio atleterna är indelade i två grupper. Inspelning startar i Grekland i september. I vår visas programmet på SVT och då får vi reda på vem som blev Mästarnas mästare 2020.

IFK Göteborg tog hjälp av agenten Denis Celebic vid 17-åringen Benjamin Nygrens övergång till Genk, en affär på runt 40 miljoner. Denis Celebic fick tre miljoner kronor för besväret. Han har fungerat som förmedlare mellan klubbarna. Det är förbjudet att använda agenter när spelaren är under 18 år.