Coronaeffekt - hälsoklyftorna ökade ännu mera i Sverige
I förra veckan presenterade RF rapporten ”Två år med Corona”, som visade 700 000 färre LOK-stödtillfällen 2021 än 2019. Dilemmat är att RF rapporten bara visar toppen på isberget när det gäller effekterna av Corona, eftersom siffrorna inte är kompletta. De visar bara på en del av svensk idrottsrörelse. För att vi ska få en bättre bild så behöver vi reflektera över det som saknas och vilka strukturer som försvunnit och vilka beteenden som ändrats.
En del som saknas är deltagandet i idrottsaktiviteter som inte har LOK-stöd. Här finns exempelvis alla starter i motionslopp, som i antal är runt en halv miljon deltagare (2021 jämfört med 2019). En annan del är det minskade antalet träningstillfällen på gym, inom RF-familjen är det Friskis och Svettis besökare, men ur ett folkhälsoperspektiv så behöver vi naturligtvis även inkludera de andra träningsaktörerna.
Nu ska alla motiveras
Det finns ingen skillnad hos individers mående och hälsa om man är medlem hos en träningsaktör eller medlem i en förening, men det finns en betydande skillnad hur man mår om man inte är medlem i en förening eller hos en träningsaktör. De som inte är medlemmar mår generellt sämre, vilket visar på träning och motionerandets betydelse.
För att se hur strukturer förändrats så ger Friskis & Svettis-Stockholms undersökning Friskisindex en bra indikation. Enligt rapporten, som släpptes i veckan, så rörde sig hela 36 procent på sig mindre under pandemins sista fas (när studien gjordes) än innan pandemin. Detta tyder på en beteendeförändring som måste mötas med nya strategier för att folkhälsan inte ska drabbas allvarligt. Ett betydande dilemma är att de som rör sig mindre är personer som inte nås via idrottsrörelsen vanliga kanaler.
Vi som är aktiva inom idrottsorganisationer behöver förstå att om vi ska möta behoven, så kan vi inte göra som vi alltid gjort. Vi behöver möta behoven på andra sätt. Ett steg kan vara i form av initiativ och projekt såsom exempelvis handbollens ”Hand the Ball”. De har som främsta fokus att få barn i rörelse. Sekundärt är att de hittar till handbollen. Detta är ett bra exempel på att sätta behoven i fokus och inte den egna idrottens intresse.
Ett annat förändringsbeteende som kan skönjas enligt Friskis&Svettis är att individer går mindre på pass och tränar mer individuellt och/eller med hjälp av digitala stöd. Här utvecklas marknaden snabbt från många olika håll. Både etablerade och nya aktörer försöker möta olika behov på marknaden. För de etablerade aktörerna handlar det mycket om att förändra sina traditionella affärsmodeller.
Högutbildade mår bättre
En annan oroväckande del som Friskisindex visar är att ”Välmåendeklyftan” fortsatt är betydande. Högutbildade mår bättre än lågutbildade. Under den senaste perioden är det främst personer med gymnasieutbildning som mår sämre.
Vi som idrottsledare behöver bli än bättre på att hantera och arbeta bort idrottssegregationen. Om segregationen fortsätter som underminerar det legitimiteten för idrotten som en bred folkrörelse, utan blir mer av ett särintresse.
Många av de kommersiella aktörerna ser till de aktiva och rörelsebenägna segmenten på marknaden. De som även idrottsrörelsen har som primärmålgrupp. Kvar blir de som rör sig för lite och som behöver idrotten och föreningslivet mest, men som lätt glöms bort. Frågan är vad vi vill göra åt detta växande samhällsproblem nu när corona restriktionerna är över.
Mest lästa just nu
AIK Fotboll AB:s delårsrapport, perioden januari-mars 2024, är ingen munter läsning för nyvalde ordföranden Mikael Jomer, 40 år, civilekonom och operativ chef för ett medicinteknikföretag. Han kommer närmast från förtroende uppdrag i Svarta Massan, en fristående ekonomisk förening som finns i AIK:s bakgrund.
Resultatet, drift, för perioden är minus 37,5 miljoner kronor och vd Fredrik Söderberg flaggar för att spelarförsäljningar blir nödvändiga under sommarens transfer fönster.
Reglerna för moms på uthyrning av fastigheter är ett hinder och gör det svårt för idrottsföreningar att hyra lokaler. Idag har regeringen beslutat att reglerna ska ses över. Johan Karlsson, skattejurist å Riksidrottsförbundet, har ansvar för ärendet och gläds över snabb hantering
Nej, några pengar tillbaka blir det inte för de motionslöparna som hade betalat in startavgift till Göteborgsvarvet 2021, men som sedan tvingades acceptera att Coronapandemin stoppade ett genomförande.
Göteborgs Friidrottsförbund stämdes då av Konsumentombudsmannen och Nu har två domstolar instämt i arrangörens linje – och de slipper betala tillbaka pengarna, enligt Göteborgs-Posten.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Sedan starten 1991 har den ideella organisationen Folkspel, via främst BingoLotto och Sverigelotten, betalat ut uppemot 18 miljarder till svenskt föreningsliv. Men det är inte nog.nu startar Folkspel Joyna, ett nytt digital tlotteri.
Lagom som många sportentusiaster hade fått ordning på valet av kanal och visste hur man tekniskt går tillväga – då lanseras en ny streamingtjänst och vänder upp och ned på allt som människor har lärt sig och vant sig vid.
Skriv kommentar