Idrottens ansvariga måste inse värdet
Är det möjligt att möta akademins satsningar? Både KTH och Stockholms Handelshögskola har presenterat ökade satsningar på idrottsforskning. Kraftsamlingar som uppskattats av såväl Riksidrottsförbundet som SOK. Men för att forskningen ska komma idrotten till nytta behöver förbund och deras ansvariga engagera sig och bli villiga att ta till sig perspektiv och idéer.
Digitalisering, AI, hållbarhet och klimatförändringar ger idrotten en ny spelplan med nya möjligheter som skärper kraven på utövande och verksamhet. Det är förändringar som idrotten måste utnyttja eller anpassa sig till.
Delar av idrotten utmanar förutsättningarna konstant. Den idrottsliga verksamheten bygger på viljan att bli bättre, prestera när det gäller, ta till sig ny kunskap och testa.
Kräver ett lagarbete
En nyfikenhet torde uppstå via en utveckling för att bli bäst. Många svenska idrottsmän har utmanat omvärlden lite extra och har drivit på förändring i sin idrott, såsom Jan Boklöv, Gunde Svan och Anja Persson.
Men utveckling och förändring är ett lagarbete inom idrotten. Även om en person eller en grupp av personer kan komma fram med en idé så behövs uppbackning och struktur för att testa vad som funkar och vad som inte funkar. När carving-tekniken kom inom utförsåkning var det ett resultat av löpande samspel mellan utövare, ingenjörer och idrotten.
Ett för ensidigt perspektiv för individ eller teknik utan organisation och utövare/användare har inom forskning varit mindre framgångsrikt. När KTH-forskare exempelvis studerat vad som skapat framgång under decennier av mobilteknikutveckling, visar det sig att bäst resultat uppstår när organisationer i sina affärsmodeller utnyttjar framstegen. Det är tydligt att det inte är värt att leta efter silver-bullits, det vill säga en uppfinning som löser allt av sig själv, utan organisationens förmåga till förändring och anpassning är central och ger det främsta värdet.
För att svensk idrott ska bli konkurrenskraftig över tid behöver idrottsorganisationer bli bättre på att stödja utveckling och förändring genom att vara lyhörda. Det är nödvändigt att ansvariga kan ta till sig externa krav för att en utveckling kan ske.
Det ställer krav på såväl ledare som organisationer. Ett samarbete som inte kommer inte av sig själv, utan det krävs beslut, ledarskap och förmåga att strukturera förutsättningar för förändring och lärande.
Att få in kontinuerligt lärande i en idrottsorganisation är inte självklart. Inom organisationer finns det gott om individer som brinner för utveckling och nya idéer, däremot saknas strukturer trots upprättade strategiplaner. Få diskuterar förändring trots att behovet är starkt. Få förbund har lärande och förändring som en del av styrelseagendan eller en FoU-ansvarig i organisationen.
Nya upptäckter
Att etablera lärandet inom förbund är ur många avseenden svårare än i det privata näringslivet. Det räcker inte med att växa, utvecklas och driva idrottens marknadsposition. Kärnan inom rörelsen är vill främst värna om idrotten och förmedla kärleken till själva utövandet. Nu behövs aktörer, som vill måste kombinera passionen med organisatorisk förmåga att förändras. Detta kan benämnas som hybridledarskap och förmågan att göra både och.
Med forskningens satsningar är det hög tid för idrotten att internt börjar diskutera hur nya upptäckter används.
”Vilka och hur inom vårt förbund ska få stöd att kontinuerligt ha koll och väcka frågan om hur nya insikter och perspektiv berikar oss”, borde bli en punkt på dagordningen.
Nu har idrotten chansen. Men utnyttjas den?
Mest lästa just nu
AIK Fotboll AB:s delårsrapport, perioden januari-mars 2024, är ingen munter läsning för nyvalde ordföranden Mikael Jomer, 40 år, civilekonom och operativ chef för ett medicinteknikföretag. Han kommer närmast från förtroende uppdrag i Svarta Massan, en fristående ekonomisk förening som finns i AIK:s bakgrund.
Resultatet, drift, för perioden är minus 37,5 miljoner kronor och vd Fredrik Söderberg flaggar för att spelarförsäljningar blir nödvändiga under sommarens transfer fönster.
Reglerna för moms på uthyrning av fastigheter är ett hinder och gör det svårt för idrottsföreningar att hyra lokaler. Idag har regeringen beslutat att reglerna ska ses över. Johan Karlsson, skattejurist å Riksidrottsförbundet, har ansvar för ärendet och gläds över snabb hantering
Nej, några pengar tillbaka blir det inte för de motionslöparna som hade betalat in startavgift till Göteborgsvarvet 2021, men som sedan tvingades acceptera att Coronapandemin stoppade ett genomförande.
Göteborgs Friidrottsförbund stämdes då av Konsumentombudsmannen och Nu har två domstolar instämt i arrangörens linje – och de slipper betala tillbaka pengarna, enligt Göteborgs-Posten.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Sedan starten 1991 har den ideella organisationen Folkspel, via främst BingoLotto och Sverigelotten, betalat ut uppemot 18 miljarder till svenskt föreningsliv. Men det är inte nog.nu startar Folkspel Joyna, ett nytt digital tlotteri.
Lagom som många sportentusiaster hade fått ordning på valet av kanal och visste hur man tekniskt går tillväga – då lanseras en ny streamingtjänst och vänder upp och ned på allt som människor har lärt sig och vant sig vid.
Skriv kommentar