Tillsammans påverkar vi politiken

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Att idrottsrörelsen är en viktig och positiv kraft i samhället är både politiken, näringsliv och civilsamhället eniga om. Med 3,2 miljoner medlemmar i 20 000 ideella föreningar och 650 000 ledare håller vi barn, ungdomar och vuxna i rörelse i flera hundra olika idrottsgrenar. Idrottsrörelsen skapar, förutom den fantastiska idrotten i sig, en rad positiva bieffekter som vi kallar samhällsnytta, skriver RFs ordförande, Björn Eriksson.

Foto: Anders Wiklund / TT

Vi går nu mot sommar och det är inte lång tid kvar tills det är val i Sverige. Under den här mandatperioden har idrottens roll stärkts. Det som länge varit känt av oss själva har blivit tydligare utåt. Fler ser idrottens roll och vilken samhällsnytta vi bidrar till.

Alla barn och unga behöver en plats de kan komma till och där de känner sig hemma. För många runt om i vårt land är idrotten och idrottsmiljön inte bara en, utan ibland faktiskt den enda, plats där de känner sig sedda. Här får de vara sig själva och får möjligheten att trots språkbarriärer eller andra hinder göra sig förstådda. Varje dag, året runt, sker möten över gränser i idrottsföreningar runt om i hela landet.

Fungerande samspel

Vi får nya kompisar, lär av varandra, hittar trygghet och mening i vardagen. Och det har väl inte undgått någon att idrottsrörelsen fanns där och sa välkommen även den tid då det kom många nya människor till vårt land. Detta arbete kunde genomföras och genomförs idag tack vare ett väl fungerande samspel mellan våra distrikt, våra förbund och våra föreningar. Ett samspel där Riksidrottsförbundet blir en spelare i ett större lag där vi alla jobbar tillsammans.

Vår roll är att arbeta för att idrotten ska få så bra förutsättningar som möjligt. Med rätt stöd kan vi göra ännu mer. Vår verksamhet behöver inte bara ökade anslag utan det krävs en rad insatser från våra politiker inom flera olika områden. Därför tog vi fram ett intressepolitiskt program tillsammans med våra medlemsförbund och distriktsidrottsförbund. För oss var det viktigt att det inte blev ett självutnämnt tyckande från oss som paraplyorganisation med säte i Stockholm utan vi involverade hela landet. Tillsammans slog vi fast att inte bara idrottsrörelsen utan hela samhället i stort behöver göra insatser för att nå bättre folkhälsa, minskad segregation och bygga en starkare gemenskap. Programmet innehåller 67 förslag på en rad olika områden.

För att bli vassa i vårt påverkansarbete valde vi två frågor att fokusera på fram till valet, där vi utgick från de utmaningar som våra medlemmar lyft.

Stort behov av anläggningar

Som jag skrivit tidigare, både här i krönikeform och i ett antal debattartiklar i riks- och lokalmedia, är anläggningsbehoven stora över hela landet men ser olika ut. Om idrotten inte har någonstans att vara kan vi inte bedriva någon verksamhet. Sveriges städer växer i rekordfart. Ökande hälsoklyftor och växande segregation kan minskas genom hållbar stadsutveckling och ett socialt hållbart samhälle där det planeras för mer än boende.

Idag byggs det inte idrottsanläggningar i takt med bostadsbyggandet och befolkningsutvecklingen. I de växande städerna prioriteras ofta idrottsanläggningar bort i planeringen när städerna förtätas eller nya bostadsområden byggs. Därför är anläggningsfrågan självklar som en av våra viktigaste frågor att resa opinion kring.

Hela 94 procent av de svenskar som tillfrågats i vår IPSOS anser att tillgången till idrottsanläggningar har stor eller mycket stor betydelse för barns och ungas hälsa.

Under våren har vi tillsammans med specialidrottsförbund och distriktsidrottsförbund spridit information och uppmanat till agerande med hjälp av anläggningskampanjen Bygg för vår hälsa. Resultatet visar tydligt att engagemanget kom från hela landet. Överallt har människor skickat mail till sin kommunpolitiker för att visa att denna fråga är avgörande för vår framtida hälsa. Debattartiklar har skrivits av våra distriktsidrottsförbund där lokala och regionala behov har lyfts och där har opinionsarbetet också redan idag lett till förändringar.

På samma sätt ser vi också viljan att bidra till det livslånga idrottandet. En vilja att skapa förutsättningar för äldre människor att känna tillhörighet och gemenskap och må bättre genom fysisk aktivitet. Vi vill alla må bra och leva ett gott, långt liv. Men förutsättningarna och möjligheterna att göra det ser olika ut. Därför är frågan om ett statligt stöd för idrott för äldre vår andra valfråga.

Samhället skulle spara

I Socialstyrelsens undersökningar riktade till äldre som har hemtjänst eller bor på särskilt boende svarar över hälften att de besväras av ensamhet. Om fler vuxna och äldre tränar mer skulle många få en höjd livskvalitet och samhället skulle spara mycket i hälso- och sjukvårdskostnader. Gymkort i all ära men det är i förening som vi kan erbjuda det där extra. Inte bara fysisk aktivitet utan gemenskap och tillhörighet. Vårt samarbete med seniorförbunden kring denna fråga visar på att engagemanget och viljan delas av många.

Vi får ibland höra att vi är en stor rörelse och att vi skulle kunna vara en mycket starkare röst. Jag möter många människor runt om i landet och de verkliga opinionsbildarna finns i orter som Grytgöl, Hedemora, Göteborg, Bjuv och Arvidsjaur. De är ofta inte professionella opinionsbildare, utan föräldrar, ideellt arbetande ledare eller idrottande medborgare i olika åldrar eller på olika nivåer.

Vårt gemensamma arbete har lett till att vi är starkare än någonsin. Opinionsbildningen har stärkts i sociala medier, debattartiklar och nyheter i riks-, regional- och lokalmedia. Men det är de 1 000 mötena som räknas och som påverkar mest. Vi har och kommer fortsätta tålmodigt och metodiskt att påverka för idrottens bästa. Det är med stolthet jag under den här perioden sett hur vi som rörelse går samman och samverkar. Vi driver våra frågor utan att snegla på andra organisationer och samhällsaktörer. Alla måste kämpa sina egna strider. Ibland kan vi inom civilsamhället samverka och då gör vi det.

Vi kan bli en ännu starkare röst. Absolut är det så. Och vi kan alla hjälpa till. Du som idrottsledare, idrottsförälder eller förtroendevald behöver fortsätta att göra din röst hörd. Vi alla tillsammans bidrar till ett starkare Sverige. Jag är oerhört tacksam över det arbete som görs i våra förbund, distrikt och föreningar varje dag. När vi också står upp för att idrotten är viktig och när vi tillsammans hjälps åt för att sprida vad vi behöver ha hjälp med för att fortsätta bidra med samhällsnytta – då får vi ännu större möjlighet att visa att vi är den där viktiga kraften som gör idrotten och Sverige starkare.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.