Det är egentligen motsägelsefullt. Hoppbackarna i Falun utgör en tragisk del  av en succé. 

Skid-VM för ett år sedan blev ju ett evenemang som många minns med ett leende. 

Människor åkte långväga och publikresponsen överträffade till och med den mest optimistiska kalkylen. Det var täta åskådarled runt längdspåren och de svenska åkarna presterade på maximal nivå.

En mörk skugga 

Men det hjälps inte, de där backarna reser sig mot skyn och utgör en stor mörk skugga över Lugnet och VM för lång tid.

Backarna var förutsättningen för att Falun skulle få VM. ”Ni måste kunna göra ett komplett skid-VM, och då ingår godkända backar”, menade Internationella Skidförbundet.

På ansvarigt håll fanns inte andra kalkyler och inte heller tankar på att det inte skulle  behöva bli så dyrt. Men i takt med att man började rota i de gamla hoppbackarna uppstod behovet av att ändå göra det, och det, ja, när man ändå höll på var det lika bra att också åtgärda det. Utgifterna steg i takt med backarnas tillkomst.

Det stannade på 175 miljoner kronor. Det hade ingen räknat med.

Lugnet fick en högmodern hoppanläggningen. Och Falun fick VM. Och många besökare. Och kanske också en ovärderlig marknadsföring.

Det var till och med fullt på läktarna vid backhoppningen.

I dag oanvändbara

Sedan blev det tomt. Så tomt det bara kan bli.

Det går nämligen inte att hoppa. 

Även om det funnes  en backhoppare så är det omöjligt.

När kommun- och fritidsförvaltningen i Falun fick besked om att det skulle kosta 700 000 kronor att preparera backarna i vinter men att det inte fanns planer på varken träning eller tävling så var det inte mycket att fundera över – backarna placerades i malpåse.

Den verkliga kostnaden

175 miljoner. Det är ju den egentliga kostnaden för VM.

Att VM-bolaget gjorde en vinst på 41 miljoner och att kommunen faktiskt fick dryga 20 miljoner tillbaka, är ingen tröst.

Och det är klart att många tycker att det är oerhört provocerande att skidförbundet anser att backhoppningen i Sverige inte är så mycket att satsa på. 

Det innebär att det kanske eller troligen aldrig blir någon mer backhoppning.